Covid-19 (inkl. de patienter som fått intensivvård med respiratorbehandling)

U07.1, U07.2

Covid-19 är en sjukdom som orsakas av viruset SARS-CoV-2 (severe acute respiratory syndrome coronavirus-2). Det är en smittsam sjukdom som drabbar andningsorganen och andra organsystem och som leder till respiratorisk, annan fysisk eller psykologisk dysfunktion hos patienter [1, 2]. I genomsnitt tar det 5–6 dagar från smittotillfället till det att symtom på infektion börjar framträda, men i enstaka fall kan ta så lång tid som 14 dagar [3]. Det finns även asymtomatiska fall där virus kan påvisas. Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd baseras på idag tillgänglig kunskap och kan komma att ändras allt efter vi lär oss mer om covid-19.

I beslutsstödet beskrivs covid-19 (inkl. de patienter som fått intensivvård med respiratorbehandling). För kvarstående eller sena symtom efter genomgången covid-19-infektion se beslutsstöd för postinfektiöst tillstånd efter covid-19 (U09.9).

En covid-19-infekterad person kan uppvisa allt från en lindrig form av sjukdomen till allvarliga akuta andningssvårigheter. Av dem som smittats av covid-19 har ca 85 procent av patienterna milda symtom, medan ca 15 procent har svåra symtom som kräver sjukhusvistelse. Där inkluderas de 5 procent som får intensivvård, som oftast krävs på grund av andningssvikt [4, 5].

De symtom som oftast observeras är feber, frossa, torrhosta, andnöd och trötthet. Andra symtom är muskel- och ledvärk, halsont, diarré, illamående, kräkningar, ögoninflammation, huvudvärk, förlust av lukt- och smaksinne och hudbesvär som utslag eller missfärgade fingrar och tår. I symtombilden inkluderas även symtom på allvarlig sjukdom såsom andningssvårigheter eller andfåddhet, bröstsmärta eller tryck över bröstet och nedsatt tal- eller rörelseförmåga [2, 3, 5, 6].

De flesta patienter som får milda symtom vid insjuknandet i covid-19 tillfrisknar inom 4 veckor [7-10]. Flera faktorer kan dock påverka förloppet. Försämrat allmäntillstånd och ansträngningsdyspné 7–10 dagar efter symtomdebut är indikationer på ett allvarligare förlopp och behöver särskilt uppmärksammas. En del patienter kan ha en långdragen infektion som tar flera veckor att tillfriskna från. För dem som har allvarliga symtom eller samsjuklighet kan återhämtningen ta lång tid [7-10], men det finns även tidigare fullt friska individer kan drabbas hårt av en covid-19-infektion.

En liten andel patienter med covid-19-infektion utvecklar livshotande sjukdom, som kräver intensivvård med respiratorbehandling i någon till några veckor, ibland längre. Därefter vidtar en lång rehabiliteringsprocess som inkluderar långsam och successiv mobilisering och fysisk träning samt andningsövningar. Ju längre tid en patient har varit nedsövd och fått respiratorvård, desto högre är risken att patienten drabbas av så kallat post intensive care syndrome (PICS) med risk för stora och långvariga fysiska, psykiska och kognitiva nedsättningar som följd. Akut andningssvikt (ARDS) är en riskfaktor för utveckling av kognitiv nedsättning som kan vara uttalad och bli långvarig. Den kognitiva nedsättningen kan i sin tur bidra till att patienter drabbas av psykisk sjukdom såsom ångest, depression och post-traumatisk stress syndrom (PTSD). Även neurologiska skador och konsekvenser ses. För patienter som får intensivvård är det inte ovanligt med långa vårdtider på sjukhus, och det kan ta lång tid efter utskrivning från sjukhus innan återgång till ordinarie arbete.

Det finns ännu ingen konsensus om vilken behandling som är mest effektiv mot covid-19 och inom forskningen inväntas resultat från pågående kliniska studier [5].

Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd baseras på idag tillgänglig kunskap och kan komma att ändras allt efter vi lär oss mer om covid-19. I dagsläget känner vi inte till fullo konsekvenserna av sjukdomen och det finns en osäkerhet om varaktighet av olika funktionsnedsättningar. Covid-19 kan medföra funktionsnedsättningar i form av feber, frossa, andningsbesvär (andfåddhet, andnöd), torrhosta, tryck över bröstet, bröstsmärta, hjärtklappning samt nedsatt fysisk uthållighet. Patienten kan få muskelstelhet och nedsatt ledrörlighet, sämre muskelkraft och muskeluthållighet samt nedsatt kontroll och koordination av viljemässiga rörelser. Tillståndet kan ge yrsel, nedsättning av kroppens balansfunktion och nedsatt proprioception, d.v.s. nedsatt förnimmelse av kroppsställning (positionsuppfattning). Andra funktionsnedsättningar som kan förekomma är huvudvärk, muskel- och ledvärk, halsont, illamående och kräkningar, förlust av lukt och smak, samt diarré. Tillståndet kan ge krypningar eller en brännande känsla, men även känselnedsättningar i form av domningar kan förekomma. Patienten kan få problem med psykiska funktioner såsom sämre sömn, koncentration och minne, mindre energi, och påverkan på högre kognitiva funktioner (t.ex. abstraktion och organisering av tankar, tidsplanering, insikt och omdöme, och kognitiv flexibilitet), perception och orienteringsförmåga. Tillståndet kan medföra att patienten får emotionella problem, ångest, depression och posttraumatisk stress. Covid-19 som varit så uttalad att den krävt intensivvård med respiratorbehandling kan utöver ovanstående problem medföra stor påverkan på fysiska såväl som psykiska funktioner. Patienten kan få nedsatt hjärtfunktion, nedsatta andningsfunktioner, problem att hosta upp slem och heshet. Patienten kan även få problem med långvarig smärta, samt påverkan på gångmönster. Covid-19 som varit så allvarlig att den krävt intensivvård med respiratorbehandling kan även medföra problem med ett flertal psykiska funktioner såsom psykisk trötthet, emotionella problem (t.ex. humörsvängningar), nedsatt tankefunktion, nedsatt uppmärksamhet, samt påverkan på medvetandegrad. Respiratorbehandling kan medföra problem med att svälja och påverkar aptiten negativt.

Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd baseras på idag tillgänglig kunskap och kan komma att ändras allt efter vi lär oss mer om covid-19. I dagsläget känner vi inte till fullo konsekvenserna av sjukdomen och det finns en osäkerhet om varaktighet av olika aktivitetsbegränsningar. Covid-19 kan medföra svårigheter att ändra och bibehålla grundläggande kroppsställning (t.ex. att vara i upprätt läge kan ge hjärtklappning), gå (t.ex. på plan mark), gå i trappor, röra sig på olika sätt (krypa, klättra, springa, hoppa), röra sig omkring på olika platser. Tillståndet kan medföra svårigheter med handens finmotorik, samt att lyfta och bära föremål. Även förmågan att vara förare av fordon kan påverkas. Covid-19 kan även medföra svårigheter att fokusera uppmärksamheten, lösa problem, fatta beslut, genomföra både enklare och mer omfattande arbetsuppgifter, genomföra daglig rutin samt hantera stress och psykologiska krav. Patienten kan få svårigheter att konversera. Relationer och interaktioner med andra människor, även i arbetslivet, kan påverkas. Kvarstående trötthet är vanligt och kan medföra att dagliga aktiviteter begränsas samt påverka förmågan att utföra fysiskt tungt arbete. Covid-19 som krävt intensivvård med respiratorbehandling kan medföra ökande svårigheter i ovanstående aktivitetsbegränsningar, exempelvis att röra sig omkring på olika platser (detta kan bero på förlorad muskelmassa och kondition samt viktnedgång). Covid-19 som krävt intensivvård med respiratorbehandling kan även medföra svårigheter att tala, skriva meddelanden samt att använda hand och arm. Trötthetsproblemen kan vara omfattande med ökat behov av vila, pauser och generellt en lägre aktivitetsnivå.

Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd baseras på idag tillgänglig kunskap och kan komma att ändras allt efter vi lär oss mer om covid-19.

För patienter med covid-19 (inkl. de patienter som fått intensivvård med respiratorbehandling) är det av största vikt att vården och arbetsgivaren tidigt har kontakt för att vid behov planera återgång i arbete. Tidiga kontakter med arbetsplatsen etableras, för att vid behov planera för en gradvis återgång i arbetet, arbetsanpassningar eller ändrade arbetsuppgifter efter sjukskrivningen. Vissa patienter kan behöva delta i rehabilitering som är individuellt anpassad och handledd av vården och omhändertagande i teamrehabilitering. En gemensam planering med olika aktörer exempelvis arbetsgivare, företagshälsovård, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och vården underlättar återgång i arbete eller annan sysselsättning. Se vidare Socialstyrelsens kunskapsstöd om rehabilitering i samband med covid-19:

• Rehabilitering i samband med covid-19 i slutenvården (nov 2020)

• Rehabilitering i samband med covid-19 i primärvården (nov 2020).

Personer som har intensivvårdats med respiratorbehandling, förväntas behöva komplexa rehabiliterande insatser från flera olika professioner under lång tid. Psykologiskt stöd och kognitiv träning kan behöva ingå i rehabiliteringen.

Externa källor

Information om Covid-19 (inkl de patienter som fått intensivvård med respiratorbehandling) hos Socialstyrelsen [1] Yang, L-L, Yang, T. Pulmonary rehabilitation for patients with coronavirus disease 2019 (COVID-19). Chronic Diseases and Translational Medicine. 2020; 6:79-86. [2] Demeco, A, Marotta, N, Barletta, M, Pino, I, Marinaro, C, Petraroli, A, et al. Rehabilitation of patients post-COVID-19 infection: a literature review. Journal of International Medical Research. 2020; 48(8):1-10. [3] WHO. Health topics Coronavirus. Hämtad från: https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019/question-and-answers-hub/q-a-detail/coronavirus-disease-covid-19 2020. [4] Cheng, A, Caruso, D, McDougall, C. Outpatient Management of COVID-19: Rapid Evidence Review. American Academy of Family Physicians. 2020. [5] Sagnelli, C, Celia, B, Monari, C, Cirillo, S, De Angelis, G, Bianco, A, et al. Management of SARS‐CoV‐2 pneumonia. J Med Virol 2020:1-12. [6] Sheleme, T, Bekele, F, Ayela, T. Clinical Presentation of Patients Infected with Coronavirus Disease 19: A Systematic Review. Infectious Diseases: Research and Treatment. 2020; 13:1-8. [7] Greenhalgh, T, Knight, M, A’Court, C, Buxton, M, Husain, L. Management of post-acute covid-19 in primary care. BMJ 2020;370:m3026. 2020a. [10] NICE. COVID-19 rapid guideline: managing the long-term effects of COVID-19 2020:NG188 [11] Goërtz, YMJ, Van Herck, M, Delbressine, JM, Vaes, AW, Meys, R, Machado, FVC, et al. Persistent symptoms 3 months after a SARS-CoV-2 infection: the post-COVID-19 syndrome? ERJ Open Res 2020; in press. 2020. [12] Kingstone, T, Taylor A.K., O'Donnell, CA, Atherton, H, Blane, DN, Chew-Graham, CA. Finding the 'right' GP: a qualitative study of the experiences of people with long-COVID. BJGP Open. 2020. [14] MORLEY, JE. COVID-19 – THE LONG ROAD TO RECOVERY. J Nutr Health Aging 2020; 24. [15] Vaes, AW, Machado, FVC, Meys, R, Delbressine, JM, Goertz, YMJ, Van Herck, M, et al. Care Dependency in Non-Hospitalized Patients with COVID-19. J Clin Med 2020, 9, 2946. 2020. [16] Candan, SA, Nuray Elibol, N, Abdullahi, A. Consideration of prevention and management of long-term consequences of post-acute respiratory distress syndrome in patients with COVID-19. Physiotherapy Theory and Practice. 2020. [17] Yelin, D, Wirtheim, E, Vetter, P, Andre C Kalil, Bruchfeld, J, Runold, M, et al. Long-term consequences of COVID-19: research needs. The Lancet Infectious Diseases. 2020; 20. [18] del Rio, C, Collins, LF, Malani, P. Long-term Health Consequences of COVID-19. JAMA. 2020; 324(17):1723-4. [19] Carfì, A, Bernabei, R, Landi, F. Persistent Symptoms in Patients After Acute COVID-19. JAMA. 2020; 324(6). [20] Zhao, Y-m, Shang, Y-m, Song, W-b, Lie, Q-q, Xiee, H, Xuf, Q-f, et al. Follow-up study of the pulmonary function and related physiological characteristics of COVID-19 survivors three months after recovery. EClinicalMedicine. 2020; 25.

Dokument

[8] Greenhalgh, T, Ladds, E, Knight, M, Ravindran, D. ‘Long Covid’: evidence, recommendations and priority research questions. Written evidence from the House of Lords’. 2020b. [9] The Royal Society. Long Covid: what is it, and what is needed? October 2020 DES7217 © The Royal Society. 2020. [13] NHS. After-care needs of inpatients recovering from COVID-19. Great Britain National Health Service 2020. [21] SBU. Långvariga symtom vid covid-19. Statens beredning för medicinskt och social utvärdering, publikation nr: 319. 2020. Rehabilitering i samband med covid-19 i slutenvården Rehabilitering i samband med covid-19 i primärvården Kunskapsunderlag för Covid-19 efter intensivvård med respiratorbehandling (PDF)