Vid arteriell och venös kärlsjukdom utan symtom finns det vanligtvis inget behov av sjukskrivning.
Vid svår akut perifer arteriell eller venös kärlsjukdom kan behov av sjukskrivning finnas i upp till 3 veckor på heltid.
Vid svår akut perifer arteriell eller venös kärlsjukdom där arbetet innebär hög belastning av benet eller armen som drabbats kan fortsatt behov av partiell sjukskrivning finnas i upp till 2 månader.
Vid perifer arteriell eller venös kärlsjukdom med kvarstående svullnad eller smärta trots adekvat medicinsk eller kirurgisk behandling och där arbetet innebär mycket stående och gående kan byte av arbete behöva övervägas.
Försäkringsmedicinsk information
Då både arteriell och venös perifer kärlsjukdom kan ha andra bakomliggande sjukdomsorsaker och patienterna kan ha flera samtidiga sjukdomstillstånd är det viktigt att bedömningen av aktivitetsbegränsningar och behov av sjukskrivning även omfattar annan samtidig sjuklighet. Den samlade funktionsnedsättningen kan göra att arbetsförmågan blir nedsatt en längre tid eller i högre grad än enbart av den perifera kärlsjukdomen.
Perifer arteriell kärlsjukdom är starkt förknippad med annan aterosklerotisk kärlsjukdom i till exempel hjärtats eller hjärnans kärl. Djup ventrombos medför risk för lungemboli med kvarstående påverkan på lungfunktionen.
Vid perifer kärlsjukdom som innebär arbetshinder och sjukskrivningsbehov trots adekvat medicinsk behandling bör patienten bedömas av kärlspecialist avseende eventuella kirurgiska behandlingsmöjligheter.
Det finns inget som tyder på att fortsatta aktiviteter, även fysiskt krävande uppgifter, försämrar perifer kärlsjukdom.
Symtom, prognos, behandling
Symtom
Perifera kärlsjukdomar kan drabba artärer (arteriell kärlsjukdom) eller vener (venös kärlsjukdom) i benen eller armarna.
Arteriell kärlsjukdom orsakas oftast av åderförkalkning och drabbar vanligen blodkärlen i benen. Sjukdomen ger i tidigt stadium oftast inga symtom men kan ibland orsaka smärta vid gång som lindras i vila (benartärsjukdom med ansträngningsutlöst smärta, claudicatio intermittens). I svårare fall av arteriell kärlsjukdom ses även vilovärk, ibland med sårbildning och vävnadsdöd (kritisk benischemi) vilket ofta är mycket smärtsamt.
Venös kärlsjukdom i form av djup ventrombos (blodpropp) drabbar oftast benen eller bäckenets kärl men kan i sällsynta fall drabba armarna. Blodproppen kan medföra svullnad, smärta och funktionsinskränkning i den drabbade kroppsdelen. En livshotande komplikation är lungemboli; blodproppen lossnar och transporteras med blodflödet till lungans blodkärl och ger upphov till bröstsmärtor, andningssvårigheter och ibland cirkulationspåverkan.
Prognos
Vid akut arteriell eller venös kärlsjukdom som behandlas med läkemedel eller kärlkirurgi återställs funktionen oftast helt eller delvis inom 1–2 veckor. Fysisk träning är i de flesta fall bra för funktionen i den drabbade kroppsdelen.
Vid både arteriell och venös kärlsjukdom kan dock kroniska kärlförändringar göra att viss svullnad, smärta eller bristande cirkulation kvarstår, i den drabbade kroppsdelen, efter behandlingen i den akuta fasen. Speciellt vid kritisk benischemi med sårbildning kan läkningsförloppet vara komplicerat och långdraget.
Behandling
Vid benartärsjukdom med ansträngningsutlöst smärta kanfunktionen i benet förbättras av rökstopp, fysisk träning och läkemedelsbehandling, i enlighet med personcentrerat sammanhållet vårdförlopp för sekundärprevention vid benartärsjukdom. Patienter med kritisk benischemi bör förutom läkemedelsbehandling även remitteras för kärlkirurgisk bedömning och behandling enligt personcentrerat sammanhållet vårdförlopp för kritisk benischemi. Dessa patienter behöver oftast genomgå någon form av kärlkirurgiskt ingrepp för att öppna eller leda om förträngningen i blodkärlet. Om förträngningen inte kan åtgärdas kan amputation behöva övervägas. Långvarig läkemedelsbehandling är ofta nödvändig.
Både djup ventrombos och lungemboli behandlas i de allra flesta fall med antikoagulerande (blodförtunnande) läkemedel i form av tabletter eller injektioner, och i enstaka fall med kärlkirurgiska metoder. Vid djup ventrombos används även kompressionsstrumpa.
Funktionsnedsättning
Arteriell kärlsjukdom ger ofta smärta vid rörelse, nedsatt fysisk uthållighet och nedsatt muskelkraft i benet eller armen som drabbats.
Svårare fall av arteriell kärlsjukdom kan ge smärta även i vila, sårbildning och vävnadsdöd (kritisk benischemi). Behov av slutenvård, kärlkirurgi och omfattande såromläggningar kan i dessa fall fördröja återgång i arbete.
En blodpropp i benens vener ger smärta och svullnad i det akuta skedet. Om blodproppen lossnar och förs vidare till lungans blodkärl (lungemboli) kan andningsfunktionen bli akut nedsatt. Ibland ses en kvarstående påverkan på andningsfunktionen med nedsatt fysisk uthållighet som följd.
Vid kvarstående svullnad, smärta, trötthetskänsla och sårbildning i fot och underben efter djup ventrombos kan funktionen bli nedsatt under lång tid (kronisk venös insufficiens).
Aktivitetsbegränsning
Arteriell och venös kärlsjukdom göra det svårt att förflytta sig och, om armarna drabbas, att hantera föremål. Det kan till exempel vara
svårt att gå
svårt att gå i trappor eller i uppförsbacke
svårt att lyfta och bära föremål
Svårigheterna kan bli långvariga eller bestående.
I akuta skeden av arteriell och venös kärlsjukdom kan personen vara helt förhindrad att använda eller belasta benet eller armen som drabbats.
Information om rehabilitering
Patienten kan behöva en ergonomisk arbetsplatsbedömning för att se över behov av arbetsanpassning och arbetshjälpmedel, exempelvis vid arbeten som ställer krav på god gångförmåga.
Anpassning av arbetsuppgifter och ett annat transportsätt till arbetet kan göra det lättare att stanna kvar i eller återgå till arbetet. Överväg sjukskrivning på deltid istället för heltid.
Byte av arbete eller arbetsuppgifter kan bli aktuellt vid bestående funktionsnedsättningar. Kontakt med arbetsgivaren och företagshälsovård när sådan finns är viktigt.