Vid akillestendinopati och akillesinsertalgi och arbeten med små krav på förmågan att förflytta sig är arbetsförmågan vanligtvis inte nedsatt.
Vid akillestendinopati och arbeten med mycket gående och stående kan behov av sjukskrivning finnas i upp till 2 veckor. I vissa fall kan partiell sjukskrivning under ytterligare 2 veckor behövas.
Vid akillesinsertalgi och arbeten med mycket gående och stående kan behov av sjukskrivning finnas fram till operation. Anpassade arbetsuppgifter och partiell sjukskrivning kan underlätta återgång i arbete.
Efter kirurgi vid akillestendinopati och akillesinsertalgi och arbeten med lätt belastning, till exempel kontorsuppgifter, kan behov av sjukskrivning finnas i upp till 6 veckor. Resor till och från arbetet kan underlätta återgång i arbete.
Efter kirurgi vid akillestendinopati och akillesinsertalgi och arbeten med mycket stående, gående och lyftande kan behov av sjukskrivning finnas i upp till 6 månader. Anpassade arbetsuppgifter och partiell sjukskriving kan underlätta återgång i arbete.
Försäkringsmedicinsk information
Det finns en spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning.
Total avlastning har inte någon positiv effekt på läkningen utan kan tvärtom påverka muskler, senor och den neuromuskulära funktionen negativt. Vid anpassad belastning och hjälp med resor till och från arbetet kan sjukskrivning ofta undvikas.
Vid långdragna besvär eller samtida inflammationer bör reumatisk ledsjukdom eller annan bakomliggande autoimmun sjukdom, till exempel diabetes, övervägas.
Symtom, prognos, behandling
Akillessenesmärtor kan vara akuta eller kroniska till följd av överbelastning, men bidragande orsak kan även vara olika felställningar i foten och vissa läkemedel. En annan orsak kan vara bakomliggande autoimmun sjukdom t.ex. reumatisk sjukdom eller diabetes.
Det är viktigt att skilja på besvär från senans mittsubstans (akillestendinopati) jämfört med besvär från senans infästning (akillesinsertalgi). Besvär från senans mittsubstans innebär smärta vid belastning av hälsenan, svullnad och palpabel ömhet. Besvär från senans infästning beror ofta på tryck mot senan på grund av en benpålagring och en samtidig inflammation i intilliggande slemsäck (akillesbursit) som är vanligt förekommande. Dessa besvär ger också palpabel ömhet, svullnad och smärta vid belastning.
Behandlingen vid akillestendinopati i senans mittsubstans går främst ut på att anpassa den fysiska belastningen. I övrigt är behandlingen fysioterapi och i enstaka fall krävs kirurgi.
Behandlingen vid akillesinsertalgi, slemsäcksinflammation (akillesbursit) och benpålagring är även den i första hand fysioterapi och anpassad fysisk belastning. Skoinlägg och stötvågsbehandling kan i vissa fall ha positiv effekt. Kirurgisk behandling, öppen eller endoskopisk, med avlägsnande av benpålagringen och slemsäck är betydligt vanligare förekommande vid dessa besvär. Prognosen är god men funktionen kan vara nedsatt under lång tid efter kirurgi.
Vid akut akillessenesmärta kan funktionsförmågan förväntas vara återställd inom 2 veckor. Vid långvariga besvär kan funktionen vara nedsatt i flera månader.
Funktionsnedsättning
Akillestendinopati medför akut smärta kring hälsenans mittsubstans, tydlig palpationsömhet och breddökad sena/lokal svullnad. Individen får ökad smärta vid gång, tåhävningar och gångmönstret påverkas. Graden av besvär varierar.
Akillesinsertalgi medför smärta som ofta beror på tryck mot senan på grund av en benpålagring och en samtidig inflammation i intilliggande slemsäck, vilket är en vanlig triad. Individen får ökad smärta vid gång och gångmönstret påverkas. Att ha hälen nedanför horisontalplan som vid till exempel gång uppför en trappa eller stege och tryck av skor mot hälen ökar besvären. Graden av besvär varierar.
Aktivitetsbegränsning
Akillessenesmärtor kan medföra svårigheter att utföra uppgifter som till stor del måste göras gående och stående, exempelvis att lyfta och bära föremål från en plats till en annan. Individen kan även få svårigheter att resa sig från sittande till stående. Gångsträckan är begränsad, klättra upp och ner för stegar, gång i trappor kan förvärra tillståndet.
Omfattningen av det kirurgiska ingreppet kan variera, men oftast krävs flera månaders rehabilitering efteråt. Vid belastande arbeten (exempelvis mycket gående och/eller tunga lyft) kan sjukskrivning upp mot 6 månader förekomma om inte arbetssituation och arbetsuppgifter kan anpassas.
Information om rehabilitering
Rehabiliteringen går ut på att reducera belastningen på hälsenan. Doserad, strukturerad träning under överseende av fysioterapeut och med regelbundna uppföljningar rekommenderas. Rehabilitering kan behövas under 4-6 månader.
Efter kirurgi, främst förekommande vid insertalgi, krävs doserad, strukturerad träning med långsam progress, under överseende av fysioterapeut. Rehabiliteringen tar upp till 9 månader.
Vid belastande arbeten (exempelvis mycket gående och/eller tunga lyft) finns ofta anledning att se över arbetssituationen för att bedöma om arbetsuppgifterna kan behöva anpassas under läkningen.
Vid kroniska besvär kan det behövas varaktigt anpassade arbetsuppgifter för att individen ska kunna återgå i arbete.
Återhämtningen efter kirurgi är långdragen och kan, om inte anpassning av arbetsuppgifter kan ske och anpassade resor till och från arbetet möjliggörs, kräva långvarig sjukskrivning.
Successiv upptrappning av arbetstiden kan underlätta återgång i arbete.