Karpaltunnelsyndrom
Vägledning om sjukskrivning vid olika situationer
- Vid lindrigt karpaltunnelsyndrom där arbetsbelastningen innefattar lätt belastning utan vibrationsexposition eller ensidig, statistik eller tung handbelastning, behövs vanligtvis ingen sjukskrivning.
- Vid medelsvårt karpaltunnelsyndrom där arbetsbelastningen innefattar viss vibrationsexposition och/eller ensidig, statisk eller tung handbelastning kan behov av sjukskrivning finnas på heltid upp till 2 veckor. Därefter återgång i arbete, ofta med hjälp av ortos eller stödskena på handen.
- Vid svårt karpaltunnelsyndrom där arbetsbelastningen innefattar vibrationsexposition och/eller hög ensidig, statisk handbelastning kan behov av sjukskrivning finnas på heltid upp till 4 veckor. Vid kvarstående svåra besvär behöver anpassning av arbetsuppgifter eller arbetsbyte övervägas.
- Efter operation för karpaltunnelsyndrom där arbetsbelastningen innefattar lätt belastning utan vibrationsexposition kan behov av sjukskrivning finnas upp till 3 veckor på heltid.
- Efter operation för karpaltunnelsyndrom där arbetsuppgifterna innefattar måttlig belastning utan vibrationsexposition kan behov av sjukskrivning finnas upp till 4 veckor på heltid.
- Efter operation för karpaltunnelsyndrom där arbetsuppgifterna innefattar hög belastning eller vibrationsexposition kan behov av sjukskrivning finnas upp till 2 månader på heltid. Därefter successiv återgång i arbete.
- Vid kvarstående svåra besvär till följd av karpaltunnelsyndrom under graviditet, kan behov av hel eller partiell sjukskrivning i vissa fall föreligga en tid efter förlossningen.
Försäkringsmedicinsk information
Det finns en spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning.
Karpaltunnelsyndrom kan förvärras av arbete med vibrerande verktyg och ensidig, statistisk, tung handbelastning. För att hindra att sjukdomen tilltar, och för att minska besvären, måste denna typ av arbeten minskas eller helt upphöra beroende på hur utvecklade personens symtom är. Det kan då bli aktuellt med byte av arbete.
Om ortos inte kan användas i arbetet på grund av exempelvis hygienskäl kan behov av anpassning av arbetsuppgifter eller längre sjukskrivningstid eller finnas.
Hänsyn behöver tas till om tillståndet gäller dominant (höger för högerhänta, vänster för vänsterhänta) eller icke dominant sida, förutsatt att detta är relevant för det arbete som är aktuellt.
Successiv upptrappning av arbetstid vid återgång i arbete kan vara lämpligt.
Inflammation i senskidor i handleden vid reumatiska sjukdomar kan ge karpaltunnelsyndrom som oftast går tillbaka efter lokal kortisoninjektion.
Om behandlingen inte ger effekt kan annan bakomliggande sjukdom som diabetes, cervikal rizopati, reumatisk sjukdom eller hypothyreos finnas. Dessa sjukdomar behöver behandlas och vara under god kontroll för att minska symtomen från händerna.