Huvudvärk av spänningstyp

Senast uppdaterad:

Relaterade diagnoskoder (ICD–10–SE)

G44.2

Vägledning om sjukskrivning vid olika situationer

  • Vid episodisk HST rekommenderas ingen sjukskrivning.
  • Vid kronisk HST med rehabiliteringsinsatser kan det finnas behov av att tillfälligt avstå från arbete eller annan sysselsättning för att kunna delta i behandling.
  • Vid avgiftning i samband med läkemedelsöveranvändningshuvudvärk kan personen behöva sjukskrivning i upp till 3 veckor, eftersom huvudvärken ofta förvärras initialt.

Försäkringsmedicinsk information

En sjukdom kan påverka arbetsförmågan på olika sätt. Bedöm därför alltid arbetsförmågan efter individens unika förutsättningar och sysselsättning.

Uppmärksamma tidigt samsjuklighet, som till exempel andra huvudvärksformer, särskilt migrän. Men uppmärksamma även sömnstörningar, psykisk ohälsa och associerade psykiatriska sjukdomar. Personer med kronisk HST har, liksom personer med andra långvariga smärttillstånd, oftare ångest och depression. Kronisk HST kan i sig också utlösa ångest och depression.

Symtom, prognos, behandling

Symtom

Huvudvärk av spänningstyp (HST) kännetecknas av episoder av lätt eller måttlig (undantagsvis svår) pressande eller tryckande, oftast dubbelsidig huvudvärk. Trycket kan också kännas över pannan eller tinningarna. Personen kan i vissa fall bli lätt ljus- eller ljudkänslig eller milt illamående.

Huvudvärken kan vara episodisk eller kronisk. Episodisk huvudvärk kan pågå kortare stunder och upp till en vecka. I de flesta fall avtar besvären inom några timmar till ett par dagar. Det kan vara olika hur ofta huvudvärken kommer. Vid kronisk HST besväras den drabbade av minst 5 huvudvärksdagar per månad under mer än 3 månader i följd. I de flesta fall lindras huvudvärken vid lättare fysisk aktivitet. Risk finns för utveckling av läkemedelsöveranvändningshuvudvärk.

Prognos

Prognosen i det enskilda fallet är osäker. HST debuterar ofta i 20–30-årsåldern. Från 40-årsåldern brukar besvären minska, men somliga får räkna med mångåriga besvär. Det är ovanligt att HST debuterar efter  50-årsåldern.  

Behandling

Vid utredning och behandling av en persons huvudvärk kan en huvudvärksdagbok användas. Genom att dokumentera huvudvärken kan personen lära sig att identifiera och undvika utlösande faktorer som till exempel stress, emotionell spänning och sömnbrist. Dokumentationen kan också användas som stöd för att ställa rätt huvudvärksdiagnos och utvärdera effekterna av olika behandlingsinsatser.

Behandling av fysiologiska och psykologiska faktorer kombineras ofta.

Exempel på behandlingar:

  • avslappningsövningar
  • anti-stressträning
  • ergonomiska instruktioner
  • akupunktur
  • pulshöjande träning
  • manuell behandling, som till exempel sjukgymnastik med utbildning i kroppshållning.

Tandgnissling under nätterna är relativt vanligt bland personer med kronisk HST. Det kan leda till att personen vaknar med värk i tinningarna och käkarna. Utprovning av bettskena kan behövas för att lindra problemen.

Det kan även finnas behov av åtgärder som psykosocialt stöd och kontroll av synen.

Vid kronisk HST kan behovet av psykologisk behandling eller psykoterapi diskuteras. Smärtrehabilitering kan också övervägas vid långdragna besvär.

Om situationen är otillfredsställande trots dessa åtgärder finns det anfallsavbrytande läkemedel och daglig, förebyggande medicinering (läkemedelsprofylax).

Med aktiv behandling kan besvärens förekomst och intensitet minska så att arbetsförmågan och familjelivet påverkas endast marginellt.

Funktionsnedsättning

Vid HST varierar smärtan i styrka och varaktighet, allt från en halvtimme upp till en vecka. Graden av funktionsnedsättning kan variera från att vara obetydlig till märkbar. Smärtan kan medföra ökad muskelspänning och muskelstelhet i ansiktets muskler, hals och axlar. HST kan ge problem med psykiska funktioner. Exempel:

  • sömnproblem
  • nedsatt psykisk uthållighet, orkeslöshet
  • nedsatt tankefunktion
  • humörsvängningar
  • förändrad personlighet, exempelvis mindre utåtriktad eller mindre optimistisk än tidigare.

Aktivitetsbegränsning

Aktivitetsbegränsning är mer vanligt vid den kroniska varianten av HST, när personen har huvudvärk ett flertal av månadens dagar. HST kan ge svårigheter att lära och att använda kunskap. Exempel:

  • svårt att fokusera och upprätthålla uppmärksamheten när personen utför uppgifter
  • svårt att fatta beslut, prioritera bland flera alternativ.
HST kan ge svårigheter att hantera allmänna uppgifter och krav. Exempel:
  • svårt att genomföra daglig rutin
  • svårt att hantera stress och andra psykologiska krav.

Information om rehabilitering

Anpassning av arbetet, exempelvis uppgifter, tempo och tid, kan underlätta för personen att vara kvar i arbete. Även en ergonomisk arbetsplatsbedömning kan vara aktuell. Byte av arbetsuppgifter eller arbete, tillfälligt eller varaktigt, kan också övervägas.

Referenser