Migrän

Senast uppdaterad:

Relaterade diagnoskoder (ICD–10–SE)

G43

Vägledning om sjukskrivning vid olika situationer

  • Vid enstaka migränanfall rekommenderas ingen sjukskrivning.
  • Under medicinutprovning vid högfrekvent migrän med omfattande funktionsnedsättning och vid kronisk migrän kan behov av sjukskrivning finnas i upp till sex månader. Vid otillräcklig behandling kan ytterligare sjukskrivning vara motiverad. Successiv återgång i arbete rekommenderas.
  • Vid graviditet och frekvent migrän med omfattande funktionsnedsättning kan behov av partiell sjukskrivning eller sjukskrivning på heltid finnas, eftersom möjligheten till behandling är begränsad.
  •  Vid avgiftning i samband med läkemedelsöveranvändningshuvudvärk kan behov av sjukskrivning finnas i upp till 3 veckor eftersom huvudvärken ofta förvärras initialt.

Försäkringsmedicinsk information

En sjukdom kan påverka arbetsförmågan på olika sätt. Bedöm därför alltid arbetsförmågan efter individens unika förutsättningar och sysselsättning.

Symtomens svårighetsgrad, inklusive kognitiv påverkan, längden på anfallen och hur ofta anfallen kommer, är vägledande vid bedömning av sjukskrivning. 

Synstörningar och andra neurologiska och kognitiva symtom kan leda till att en myndighet utfärdar förbud för vissa, till exempel piloter, att utöva sitt yrke.

Uppmärksamma tidigt konsekvenser av migränanfall som sömnstörningar och kognitiva och psykiska reaktioner som förväntansångest (personen ”vet vad som väntar”), men också samsjuklighet som sömnstörningssjukdomar eller associerade bakomliggande psykisk sjukdomar. Personer med migrän har, liksom personer med andra långvariga smärttillstånd, oftare samsjuklighet med ångest och depression.

Vid upprepad kortidsfråvaro på grund av migränen kan personen tipsas om att  att ansöka om särskilt högriskskydd för att befrias från karensdagen. Detta är i allmänhet lämpligare än en längre tids partiell sjukskrivning, eftersom anfallen vanligen uppträder oförutsägbart. Läs mer om särskilt högriskskydd på forsakringskassan.se

Symtom, prognos, behandling

Migrän är en kronisk neurologisk sjukdom som är ärftlig. Ungefär 15 procent av befolkningen beräknas ha migrän, varav 65 % är kvinnor.

Symtom

Vanliga symtom för migrän är halvsidig huvudvärk av pulserande karaktär, illamående, ibland kräkningar, och överkänslighet för ljus och ljud. Smärtan är måttlig till svår och ökar av enkel fysisk aktivetet, så som att promenera eller att gå i en trappa. Huvudvärken känns oftast vid tinningen, kring ögat eller i pannan. Sjukdomsbild och svårighetsgrad varierar mellan individer, men även mellan olika anfall för en och samma individ.

Det finns flera olika typer av migrän. De två vanligaste är migrän utan aura och migrän med aura, men en individ kan ha omväxlande migrän med eller utan aura. Vanliga aurasymtom är tillfälliga förändringar i synen, men det kan också vara talsvårigheter (afasi) eller tillfälliga stickningar och domningar i olika delar av kroppen, eller ibland fumlighet.  

Smärtfasen under ett obehandlat migränanfall pågår mellan 4 och 72 timmar hos vuxna, men för ett fåtal kan det pågå längre än 3 dygn. Ett anfall föregås ofta av en stämningsförändring (nedstämdhet, alienationskänsla, irritation), trötthet och nacksmärta. Lindrig huvudvärk, trötthet och koncentrationssvårigheter kan också kvarstå under dagar efter ett migränanfall. Vissa återhämtar sig inte helt innan nästa anfall.

Det är vanligast med episodisk migrän med i genomsnitt ett anfall per månad eller glesare. Ungefär 1–2 procent av befolkningen har kronisk migrän. Kronisk migrän definieras som huvudvärk i minst 15 dagar varje månad under de senaste tre månaderna, varav 8 dagar med tydlig migrän, med eller utan aura. En definition av högfrekvent migrän saknas, men i beslutstödet avses 6–14 migrändagar per månad.

Prognos

De första migränanfallen kommer vanligen under puberteten eller i 20-årsåldern och brukar därefter komma och gå. En individs besvär och frekvens av migränanfall kan variera över tid. Det är vanligt att personen är anfallsfri under längre perioder, men många får räkna med mångåriga besvär. Oftast minskar besvären med åldern för både kvinnor och män.

Hos kvinnor uppträder anfallen särskilt i samband med menstruation och ägglossning. Ungefär 60 procent av alla gravida kvinnor med migrän får anfall mindre ofta under de två sista tredjedelarna av graviditeten. Vissa kvinnor får dock ökade problem under graviditeten

Behandling

Vid utredning och behandling av en persons migrän kan en huvudvärksdagbok användas. Genom att dokumentera huvudvärken kan personen lära sig att identifiera anfallsutlösande faktorer. Dokumentationen kan också användas för att få en uppfattning om svårighetsgraden (antal migrändagar och funktionsnivå), och för att utvärdera effekterna av olika behandlingsinsatser.

Migränanfall kan förebyggas genom att i möjligaste mån undvika uppenbart anfallsutlösande faktorer som stress, att sova för mycket eller för lite, och genom en regelbunden kosthållning. Individen kan också få lindring av icke-farmakologiska behandlingar som komplement eller som enda behandling. Till exempel avslappningsträning, råd om stresshantering och regelbunden pulshöjande fysisk aktivitet under migränfria dagar.  

Vid frekvent episodisk eller kronisk migrän kan psykologisk behandling eller psykoterapi diskuteras.

Vid migränanfall finns det ett stort antal väl dokumenterade anfallsavbrytande läkemedel (anti-inflammatoriska läkemedel, triptaner) som oftast ger resultat. Förebyggande medicinering (så kallad läkemedelsprofylax) är aktuell om situationen är otillfredsställande trots de andra åtgärderna.

Med aktiv behandling kan besvärens förekomst och intensitet minska, så att arbetsförmågan och  familjelivet  påverkas endast marginellt.

För mer information se Riktlinje för migrän. Nationellt programområde Nervsystemets sjukdomar. Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, regioner i samverkan.

Funktionsnedsättning

Vid migrän med aura inleds ett migränanfall med att sinnesfunktioner påverkas. Exempel:

  • nedsatt synfunktion, synpåverkan med flimmer
  • förändrad känslighet för beröring eller värme, ibland fumlighet på grund av domningar, stickningar eller pirrningar.
Även talfunktionen kan påverkas under auran (svårt hitta ord, sluddrigt tal). Själva migränanfallet medför funktionsnedsättning främst i form av en stark smärta, illamående och kräkningar. Smärtans intensitet och sjukdomens neurologiska effekter ger ofta problem med psykiska funktioner, under anfallet och dagarna efteråt. Exempel:
  • lägre medvetande- och vakenhetsgrad
  • nedsatt psykisk uthållighet, orkeslöshet
  • långsammare tankeprocesser och bearbetningshastighet
  • uppmärksamhetsproblem
  • sömnproblem
  • irritabilitet, ångest, nedstämdhet.
Viss grad av funktionsnedsättning kan även förekomma upp till två dagar innan anfallet, så kallade förkänningar. Exempel är humörsvängningar, irritabilitet, alienationskänsla och ökad trötthet. Vid frekvent eller kronisk migrän kan de känslomässiga konsekvenserna bli påtagliga och leda till psykiatrisk problematik som depression och suicidtankar.

Aktivitetsbegränsning

Ett migränanfall medför påtaglig aktivitetsbegränsning när det pågår. Smärtan förvärras av rörelse. Personen behöver oftast ligga still i ett mörkt och tyst rum under smärtfasen. Dagarna före och efter ett migränanfall kan förkänningar (prodromalsymtom) och följdsymtom (postdromalsymtom) ge svårigheter att hantera allmänna uppgifter och krav. Exempel:

  • svårt att genomföra daglig rutin
  • svårt att hantera stress och andra psykologiska krav.
Personen kan även få svårigheter att lära och att använda kunskap. Exempel:
  • svårt att fokusera och upprätthålla uppmärksamheten när personen utför uppgifter
  • svårt att lösa problem
  • svårt att fatta beslut, prioritera bland flera alternativ.

Information om rehabilitering

Vid behov, koppla tidigt in arbetsgivare och eventuell företagshälsovård för att diskutera anpassning av arbetet: arbetsuppgifter, arbetstider och möjlighet till pauser under dagen. Möjligheten till distansarbete, avskild arbetsplats på kontoret eller vilorum på arbetsplatsen kan underlätta för personen att arbeta. Även en ergonomisk arbetsplatsbedömning kan vara aktuell.

Referenser