Hjärtrytmrubbningar, förmaksflimmer

Senast uppdaterad:

Relaterade diagnoskoder (ICD–10–SE)

I47, I48, I49

Vägledning om sjukskrivning vid olika situationer

  • Vid lindriga hjärtrytmrubbningar, förmaksflimmer rekommenderas ingen sjukskrivning.
  • Vid svåra hjärtrytmrubbningar, förmaksflimmer saknas uppgift om sjukskrivningsrekommendationer.
  • Vid svåra hjärtrytmrubbningar, förmaksflimmer med pågående episod rekommenderas sjukskrivning upp till 1 vecka på heltid.

Försäkringsmedicinsk information

Det finns en spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning.

Symtomen varierar stort mellan patienter och över tid hos en och samma patient vilket gör att arbetsförmågan måste bedömas individuellt och kontinuerligt under sjukdomsförloppet.

Sjukskrivning i korta och i vissa fall ofta återkommande perioder är i dessa fall bättre än långvarig heltidssjukskrivning.

Patienten kan förlora förmakskontraktionerna, få oregelbunden kammarverk-samhet och snabb hjärtrytm vilket kan ge klart minskad hjärtminutvolym och därmed minskad förmåga till ansträngande fysisk aktivitet

Hjärtultraljud, arbetsprov och EKG-registrering under lång tid kan hjälpa vid värdering av flimmerbördan och dess inverkan på arbetsförmågan.

Med stigande ålder kan flimret permanentas och symtomen minska även om en viss nedsättning av den fysiska arbetsförmågan kan kvarstå. Klargör detta redan från början för patienten så att arbetsförmågan regelbundet kan utvärderas vid en fast läkarkontakt.

Symtom, prognos, behandling

Förmaksflimmer kan återkomma paroxysmalt (plötslig attack av sjukdom) med spontan normalisering av hjärtrytmen inom några minuter till några dygn. Vanliga symtom är hjärtklappning, andfåddhet, trötthet, bröstsmärta eller yrsel. En del patienter upplever också en stark ångest. Flimret kan också komma utan symtom. Vid paroxysmalt flimmer är patienten som regel symtomfri mellan flimmerepisoderna. Behandlingen kan syfta till att helt normalisera hjärtrytmen, vanligen med läkemedel och ibland med el-konvertering, eller att enbart normalisera kammarfrekvensen med läkemedel. Ibland kan även pacemaker bli aktuell. Ett fåtal får kateterbehandling eller hjärtkirurgi.

Benägenheten att få återkommande förmaksflimmer kan kvarstå under flera år. Med stigande ålder är det vanligare att flimret permanentas. Hos 30–60 procent av patienterna kan medicinsk behandling minska eller helt ta bort flimmeråterfal-len. Effekten ses vanligen inom en månad. Med kateterbehandling eller öppen hjärtkirurgi botas flimret i vissa fall helt. Behandlingseffekten kan dröja ett par månader.

Funktionsnedsättning

Hjärtrytmrubbningar, förmaksflimmer kan medföra varierande grad av funktionsnedsättningar. Tillståndet kan ge trötthet, yrsel, hjärtklappning och andfåddhet.

Aktivitetsbegränsning

Hjärtrytmrubbningar, förmaksflimmer kan medföra svårigheter att hantera stress och andra psykologiska krav, samt att gå.

Referenser