Efter epilepsianfall är arbetsförmågan vanligtvis nedsatt från någon dag upp till några veckor.
Vid inställning eller byte av läkemedel mot epilepsi kan arbetsförmågan vara partiellt eller helt nedsatt under flera veckor, ibland månader.
Vid farmakologiskt terapiresistent epilepsi med återkommande epileptiska anfall kan heltidsarbete vara möjligt i perioder. I andra perioder kan partiell eller hel sjukskrivning behövas, under flera veckor upp till flera månader.
Pålagrad oro och ångest för ytterligare anfall och utveckling av depressiva symtom kan sätta ned arbetsförmågan under långa perioder. Sjukskrivningsbehovet får då styras av allvarlighetsgraden i dessa symtom och effekt av behandling.
Under graviditet och efter förlossning kan, på grund av ökad anfallsrisk och vid bristfällig anfallskontroll, behov av partiell eller hel sjukskrivning finnas.
Försäkringsmedicinsk information
Det finns en spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning.
I samband med längre eller återkommande sjukskrivningsperioder kan partiell sjukskrivning och gradvis återgång vara avgörande för att personer ska kunna komma tillbaka till arbete. Om en individ är arbetslös och har längre eller återkommande sjukskrivningsperioder kan det vara aktuellt att arbets-livsinriktade åtgärder ges i samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
Under graviditet är det önskvärt att den gravida är anfallsfri i så stor utsträckning som möjligt och att doser av läkemedel mot epilepsi kan hållas så låga som möjligt för att minimera risken för negativa effekter på fostret. Sjukskrivning är en viktig faktor för att motverka trötthet som kan medföra ökad anfallsrisk. Efter förlossning är det vanligt med sömnbrist som kan ge en ökad anfallsrisk. Den nyförlösta kan då behöva sjukskrivning och den andra föräldern eller annan person vara föräldraledig och ta huvudansvar för barnet.
Innehav av körkort är villkorat för personer med epilepsi. Se information hos Transportstyrelsen.
Vid bedömning av arbetsförmåga är det viktigt att väga in personens hela situation med eventuellt bakomliggande sjukdomssymtom, samsjuklighet, kognitiva svårigheter samt psykisk påfrestning och stresskänslighet. Antal anfall är inte avgörande för hur arbetsförmågan är nedsatt.
Symtom, prognos, behandling
Epilepsi innebär attackvis uppträdande symtom beroende på olika sjukdomstillstånd i hjärnan. Epilepsi kan ha strukturella, genetiska, infektiösa, metabola och immunologiska grundorsaker. Trots förbättrad diagnostik finner man i många fall ingen förklaring. Diagnosen epilepsi kan sättas efter två anfall som inte framkallats av övergående yttre orsak (oprovocerade anfall), eller efter ett oprovocerat anfall där risk för återfall bedöms hög. Epilepsianfall kan yttra sig på många olika sätt med olika svårighetsgrad och frekvens. Ett anfall kommer plötsligt och innebär ofta kontrollförlust på grund av grumlat eller bortfallet medvetande med risk för bristande fysisk kontroll. Anfallsfrekvensen kan variera från enstaka anfall med flera år mellan attackerna till många anfall per dag. Återhämtning efter ett anfall även utan kroppsskada kan, beroende på allvarlighetsgrad, ta många dagar både ur kroppslig och kognitiv synvinkel. Epilepsi kan debutera när som helst under livet och innebär inte sällan livslång sjukdom. Epilepsi är en sjukdom som innebär risk för påverkan av livets alla aspekter som utbildning, yrkesarbete, möjligheten att ta och fortsätta inneha körkort, försäkringsfrågor och familjebildning. Behandling med läkemedel ger anfallsfrihet hos cirka 65 % av individer med epilepsi. Vid läkemedelsresistent epilepsi kan kirurgi vara ett alternativ hos en andel av patienter med fokala epilepsianfall och då medföra anfallsfrihet och bot i drygt hälften av fallen.
Funktionsnedsättning
Orsaker till funktionsnedsättning hos personer med epilepsi kan vara komplexa och bero på effekter av grundsjukdom, konsekvenser av epilepsianfall och biverkningar av läkemedel mot epilepsi.
Kognitiva nedsättningar är vanligt vid epilepsi och kan innebära problem med bland annat uppmärksamhet, minne och informationsbearbetning. Dessa nedsättningar kan framkomma eller ytterligare förstärkas i miljöer med visuella eller auditiva störningar som exempelvis kontorslandskap. Även när anfallsfrihet uppnås med hjälp av läkemedel eller kirurgi är det vanligt med kvarstående kognitiva nedsättningar. Läkemedelsbehandling ger ofta biverkningar i form av kognitiva och psykiska nedsättningar samt ökad mental uttröttbarhet.
Depression, ångest och stresskänslighet är vanligt förekommande som samsjuklighet med epilepsi och kan medföra försämrad anfallskontroll.
Bestående intellektuell eller annan funktionsnedsättning beräknas förekomma hos cirka 20 % av vuxna personer med epilepsi, och innebär för dessa personer ofta permanent nedsatt arbetsförmåga.
Aktivitetsbegränsning
Epilepsi är ett oberäkneligt tillstånd och den kontrollförlust som anfall ofta medför kan innebära risk för kroppsskada och att hamna i situationer som är svåra att hantera både fysiskt och psykiskt. Detta kan medföra begränsningar i självständighet och rörelsefrihet och leda till nedsatt självkänsla och social isolering, något som kan påverka möjligheten till delaktighet i mänskliga interaktioner och relationer både privat, i studier och arbetsliv.
Kognitiva svårigheter vid epilepsi kan leda till nedsatt inlärningsförmåga, problem med att ta in information, att koncentrera sig över tid och att genomföra enstaka eller mångfaldiga uppgifter. Detta kan medföra begränsningar i studier, karriär och förmåga att hantera vardagliga aktiviteter optimalt. Svårigheter att hantera stress är vanligt.
Risk för olycksfall med kroppsskada i relation till anfall finns i alla miljöer. Skiftarbete, arbetsuppgifter på hög höjd, vid vatten, nära farliga maskiner eller i annan potentiellt skadlig miljö.
Epilepsi kan medföra hinder för körkortsinnehav vilket kan påverka möjligheten att ta sig till arbete eller studier samt att genomföra arbetsuppgifter som innebär att framföra fordon. Rädsla för att få anfall och tappa medvetandet i offentlig miljö kan leda till en nedsatt förmåga att använda allmänna transportmedel.
Information om rehabilitering
En stor del av populationen som har epilepsi har återkommande behov av habilitering/rehabilitering. Inom ramen för ett multiprofessionellt epilepsiteam kan kontakt och hjälp erbjudas av neuropsykolog, arbetsterapeut, kurator, psykolog och psykiater förutom den medicinska vården. Neuropsykologisk utredning av kognitiva svårigheter är centralt i rehabilitering av personer med epilepsi. Epilepsiteamet kan ge stöd och behandling för ångest och depression samt hjälp att hantera kognitiva svårigheter samt stresskänslighet. För ett antal personer med epilepsi med mer komplex problematik kan mer omfattande sammanhållen och multiprofessionell rehabilitering krävas.
Anpassning av arbetsuppgifter, ändrad arbetsbelastning och omfördelning eller minskning av arbetstid kan vara faktorer som möjliggör att klara och behålla förvärvsarbete. Stress är en riskfaktor för försämrad anfallskontroll och för sämre effekt av läkemedel varför stressreducerande anpassningar är viktigt. Överväg byte av yrke. Viktiga åtgärder kan också vara att ge information och kunskap om epilepsi och genomgång av strategier vid eventuella anfall, till berörda personer på arbetsplatsen.