Vid nedsatt hjärtmuskelfunktion utan symtom (NYHA 1) finns oftast inget behov av sjukskrivning. Psykiska reaktioner vid diagnosbesked kan sätta ned arbetsförmågan och påverka behovet av sjukskrivning. Även bakomliggande grundsjukdom och samsjuklighet kan påverka behovet av sjukskrivning.
Vid hjärtsvikt med lindriga symtom (NYHA 2) och fysiskt lättare arbeten behövs ofta ingen sjukskrivning. Ibland kan dock uttröttbarheten vara påtaglig första tiden efter diagnos och behov av sjukskrivning på heltid i 4–6 veckor kan finnas för vissa.
Vid hjärtsvikt med lindriga symtom (NYHA 2) och fysiskt tyngre arbeten kan behov av sjukskrivning finnas. Anpassning av arbetsuppgifter kan då vara lämpligt för att underlätta återgång till arbetet.
Vid medelsvår hjärtsvikt (NYHA 3) är återgång till fysiskt tunga arbeten ofta olämpligt. Uttröttbarhet kan medföra varaktigt nedsatt arbetsförmåga, helt eller delvis. Vid fysiskt lätta arbeten föreligger inte alltid behov av sjukskrivning.
Vid svår hjärtsvikt (NYHA 4) med kvarstående symtom är funktionstillståndet så påverkat att arbetsförmågan oftast blir varaktigt nedsatt.
Vid nedsatt hjärtmuskelfunktion utan symtom (NYHA 1) finns inget stöd för sjukskrivning med undantag för vad som rekommenderas i samband med akut hjärtinfarkt.
Vid svår hjärtsvikt (NYHA 4) är funktionstillståndet, trots lämplig medicinering, så påverkat att det oftast är svårt att klara någon form av arbete.
Försäkringsmedicinsk information
Det finns en stor individuell variation i graden av funktionsnedsättning och hur snabbt funktionsförmågan återhämtas. Ofta ses en betydande förbättring av funktionsförmågan de första sex månaderna efter diagnos och en patient som vid diagnostillfället har NYHA 4 kan i vissa fall snabbt förbättras efter insatt behandling. Arbetsförmågan behöver därför bedömas på nytt första tiden efter diagnos. För vissa patienter kan det dock ta upp till ett år innan man kan uttala sig om funktionsnedsättningen är permanent.
Psykiska reaktioner (oro, ångest, nedstämdhet) är vanliga vid diagnosbesked vilket kan sätta ned arbetsförmågan.
Det är viktigt att beakta bakomliggande hjärtsjukdomar som hjärtinfarkt (ischemisk hjärtsjukdom), långvarigt förhöjt blodtryck, svår kärlkramp, klaffsjukdomar och medfödda hjärtfel, samt annan samsjuklighet vid bedömning av arbetsförmågan.
Även om objektiva mått på hjärtfunktion och även NYHA-klass har förbättrats kan en påtaglig uttröttbarhet kvarstå under längre tid och kan kräva deltidssjukskrivning eller anpassade arbetsuppgifter.
Om belastningen på hjärtat tillfälligt ökar, exempelvis vid infektioner, hjärtarytmier eller svår stress, innebär hjärtsvikt en försämrad förmåga för hjärtat att möta upp de ökade kraven. Det kan då vara aktuellt med sjukskrivning under en begränsad tid.
Symtom, prognos, behandling
Kort om diagnosen
Hjärtsvikt innebär att hjärtats pumpförmåga är nedsatt så att cirkulationen i kroppen blir otillräcklig. Hjärtsvikt diagnostiseras och följs upp med olika undersökningsmetoder, till exempel blodprover och ultraljudsundersökning av hjärtat. Flera olika tillstånd kan leda till hjärtsvikt där de vanligaste är hjärtinfarkt (ischemisk hjärtsjukdom) och långvarigt förhöjt blodtryck, men även andra hjärtsjukdomar kan ligga bakom.
Hjärtsvikt delas upp utifrån vänster kammares pumpförmåga (ejektionsfraktion) där den kan vara bevarad, lätt nedsatt eller nedsatt. Symtomen är ofta likartade, oavsett orsak till hjärtsvikt och graden av nedsatt pumpförmåga, men varierar i styrka.
Hjärtsvikt graderas utifrån symtom, oavsett pumpförmåga, i fyra svårighetsgrader enligt NYHA (New York Heart Association):
NYHA 1 – hjärtsjukdom utan symtom.
NYHA 2 – lätt hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet efter tyngre fysisk aktivitet.
NYHA 3 – medelsvår hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet vid lätt till måttlig fysisk aktivitet.
NYHA 4 – svår hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet redan i vila eller minimal ansträngning.
Symtom
De vanligaste symtomen vid hjärtsvikt är trötthet och andfåddhet men många upplever även energilöshet, perifera ödem (svullna fötter), yrsel och/eller hjärtklappning. Även påtaglig uttröttbarhet är ett vanligt symtom, särskilt första året efter diagnos.
Symtomen är ofta mest uttalade i direkt anslutning till diagnos och patienterna förbättrar ofta sin NYHA-klass i och med behandling.
Behandling
Behandlingen vid hjärtsvikt innefattar läkemedelsbehandling, som kontrolleras på eller stöds av hjärtsviktsmottagning, samt fysisk träning efter förmåga. Läkemedelsbehandling syftar till att minska symtomen, förbättra funktionsnivån och förbättra prognosen, men är inte botande. Behandlingen sänker ofta blodtrycket och kan i sig leda till funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar. Om dessa behandlingar inte är tillräckliga kan pacemaker och inopererad defibrillator samt mer avancerade alternativ övervägas. För de allra flesta är hjärtsvikt en kronisk sjukdom som kräver livslång behandling
Prognos
Funktionsklassen enligt NYHA vid diagnos har ett starkt samband med prognosen. Ungefär 30 procent av alla patienter med hjärtsvikt avlider inom ett år efter diagnos men prognosen är betydligt bättre i de yngre åldersgrupperna. Bland de som får hjärtsvikt i arbetsför ålder avlider mellan 5–10 procent inom ett år efter diagnos.
Funktionsnedsättning
Eftersom hjärtat inte kan försörja kroppen tillräckligt med blod kan hjärtsvikt ge problem med flera funktioner. Det kan till exempel vara
nedsatt förmåga till fysisk ansträngning
uttröttbarhet, även vid lättare fysisk ansträngning
nedsatt muskelkraft och muskeluthållighet
nedsatt allmän fysisk uthållighet
nedsatt psykisk uthållighet, orkeslöshet
Aktivitetsbegränsning
Funktionsnedsättningarna vid hjärtsvikt kan göra det svårt att vara fysiskt aktiv under längre perioder och att klara tung fysisk belastning.
Hjärtsvikt kan även göra det svårt att
gå längre sträckor, ibland även korta sträckor
krypa eller klättra
fokusera och behålla uppmärksamheten under längre perioder
hantera stress och andra psykologiska krav
Information om rehabilitering
Hjärtrehabiliteringsprogram där fysisk träning med stöd av fysioterapeut ingår förbättrar ofta funktionen och underlättar för patienten att återgå till arbetet. Patienten kan behöva avstå arbete för att delta i medicinsk behandling och rehabilitering.
Patienten kan behöva en ergonomisk arbetsplatsbedömning för att se över behov av arbetsanpassning och arbetshjälpmedel, särskilt vid tyngre arbeten.
Anpassning av arbetsuppgifter och arbetstider samt ett annat transportsätt till arbetet kan göra det lättare att stanna kvar i eller återgå till arbetet. Successiv upptrappning av arbetstiden kan vara lämpligt vid återgång till arbetet. Överväg sjukskrivning på deltid i stället för heltid.
Byte av arbete kan behöva övervägas, särskilt vid fysiskt tunga arbeten eller vid bestående funktionsnedsättningar.