Skulder- och axelledsbesvär

Senast uppdaterad: 2023-09-25

Relaterade diagnoskoder (ICD–10–SE)

M75.1, M75.3, M75.4, M75.5

Vägledning om sjukskrivning vid olika situationer

Vid icke-traumatisk akut subacromiellt utlöst smärta kan behov av sjukskrivning finnas upp till 2 veckor på heltid.
Vid långvarigt subacromiellt smärtsyndrom där arbetsbelastningen innefattar arbetsrelaterad smärta kan behov av partiell sjukskrivning och successiv upptrappning av arbete finnas.
Vid subacromiellt smärtsyndrom där operation med artroskopisk dekompression sker och där arbetsbelastningen innefattar lätt belastning (utan krav på frekvent armarbete och utan arbete med armarna i och ovanför axelhöjd) kan behov av sjukskrivning finnas upp till 3 veckor på heltid.
Vid subacromiellt smärtsyndrom där operation med artroskopisk dekompression sker och där arbetsbelastningen innefattar måttlig belastning (arbete som involverar arbete med armarna i och ovanför axelhöjd) kan behov av sjukskrivning finnas upp till 6 veckor på heltid.
Vid subacromiellt smärtsyndrom där operation med artroskopisk dekompression sker och där arbetsbelastningen innefattar hög belastning (frekvent eller tungt viktbelastande arbete med armarna i och ovanför axelhöjd) kan behov av sjukskrivning finnas upp till 12 veckor på heltid.
Vid subacromiellt smärtsyndrom där operation med suturering av rotatorkuffen och där arbetsbelastningen innefattar lätt belastning (utan krav på frekvent armarbete och utan arbete med armarna i och ovanför axelhöjd) kan behov av sjukskrivning finnas upp till 6 veckor på heltid.
Vid subacromiellt smärtsyndrom där operation med suturering av rotatorkuffen och där arbetsbelastningen innefattar måttlig belastning (arbete som involverar arbete med armarna i och ovanför axelhöjd) kan behov av sjukskrivning finnas upp till 12 veckor på heltid.
Vid subacromiellt smärtsyndrom där operation med suturering av rotatorkuffen och där arbetsbelastningen innefattar** **hög belastning (frekvent eller tungt viktbelastande arbete med armarna i och ovanför axelhöjd) kan behov av sjukskrivning finnas upp till 26 veckor på heltid.

Försäkringsmedicinsk information

Det finns en spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning.

Icke-traumatiska, subacromiellt lokaliserade, akuta axelsmärtor går ofta tillbaka efter ett par veckor. Om tillståndet blir långvarigt och behandling inte ger tillfredställande resultat är det viktigt att ompröva diagnosen och diagnosticera eventuella strukturella orsaker till smärtan. Exempel på detta är ruptur av rotatorkuffen, kalkutfällningar, osteofyter, bicepstendinit och AC-ledsartros. Dessa tillstånd kan lämpa sig för kirurgisk behandling.

Om smärtan är arbetsrelaterad är det viktigt att se över arbetsuppgifter som orsakar smärtan. Annars är risken stor att besvären återkommer och förvärras.

Vid återgång i arbete bör alltid successiv upptrappning av arbetstid övervägas och möjligheter till anpassning av arbetet ses över. Vid långvariga besvär kan behov av byte av arbete finnas.

Vid bedömning av arbetsförmåga ska hänsyn tas till om tillståndet gäller dominant eller icke dominant sida, förutsatt att detta är relevant för det arbete som är aktuellt.

Symtom, prognos, behandling

Smärta i skulder- och axelleden är oftast lokaliserad subacromiellt, dvs till området mellan acromion och axelleden. Subacromiellt smärtsyndrom består av flera olika diagnoser. Icke-traumatisk akut axelsmärta med inskränkt rörlighet och kraft i armen kan exempelvis bero på inflammation i den subacromiella bursan (slemsäcksinflammation) eller akut kalkutfällning (kalkaxel). Behandlingen är ofta smärtstillande medicinering med NSAID-preparat eller kortisoninjektion. I många fall går symtomen tillbaka inom ett par veckor.

Subacromiella smärttillstånd kan dock bli långvariga. Vanliga orsaker till ett sådant subacromiellt smärtsyndrom är inklämning av slemsäck och rotatorkuff samt degenerativ ruptur av rotatorcuffen. Symtom är vanligen vilosmärta, störd nattsömn, rörelse- och belastningssmärta samt nedsatt rörlighet och muskelkraft. Behandlingen är kortisoninjektion, smärtstillande medicinering och fysioterapi. I vissa terapiresistenta fall krävs kirurgisk behandling.

Funktionsnedsättning

Akuta axelbesvär ger ofta kraftiga smärtor som leder till uttalad nedsatt rörlighet och kraftlöshet i armen. I många fall får individen stora svårigheter att använda den drabbade sidans axel och överarm. Långvariga axelbesvär ger ofta vilosmärta med störd nattsömn, rörelse- och belastningsrelaterad smärta framförallt vid arbete med armarna i och ovan axelhöjd, nedsatt rörlighet i axelleden samt nedsatt muskelstyrka och muskeluthållighet i kringliggande muskulatur. Sömnproblem kan leda till nedsatt psykisk uthållighet, trötthet och påverka koncentrationsförmågan.

Aktivitetsbegränsning

Axelbesvär medför svårigheter att lyfta och bära föremål från en plats till en annan och att använda arm och hand, framförallt vid arbete med armarna i och ovan axelhöjd samt ensidigt, ihållande och repetitivt arbete. Även handens finmotorik är nedsatt. Tillståndet kan även medföra svårigheter att framföra fordon.

Information om rehabilitering

Överväg tidigt anpassning av arbetsuppgifter vid subacromiellt smärtsyndrom som förefaller ha samband med arbetet. En analys av individens specifika arbetssituation och ergonomisk rådgivning är lämpligt. Notera att arbetsuppgifter med armen under axelhöjd ibland kan underlätta återgång i arbete innan full utläkning skett.

Referenser

Dokument

Kunskapsunderlag för Skulder- och axelledsbesvär