Ankyloserande spondylit (Bechterews sjukdom) – (axial spondylartrit (inflammatorisk ryggsjukdom))

Senast uppdaterad:

Relaterade diagnoskoder (ICD–10–SE)

M45, M45.9

Vägledning om sjukskrivning vid olika situationer

  • Vid lindrig ankyloserande spondylit (Bechterews sjukdom) (axial spondylartrit (inflammatorisk ryggsjukdom)) där arbetsbelastningen innefattar fysiskt mindre krävande arbete rekommenderas ingen sjukskrivning eller partiell sjukskrivning i upp till 3 månader.
  • Vid lindrig ankyloserande spondylit (Bechterews sjukdom) (axial spondylartrit (inflammatorisk ryggsjukdom)) där arbetsbelastningen innefattar fysiskt krävande arbete kan arbetsförmågan vara nedsatt upp till 3 månader på heltid, följt av partiell sjukskrivning upp till 3 månader.
  • Vid svår ankyloserande spondylit (Bechterews sjukdom) (axial spondylartrit (inflammatorisk ryggsjukdom)) där arbetsbelastningen innefattar mindre fysiskt krävande arbete kan arbetsförmågan vara nedsatt upp till 3 månader på heltid, följt av partiell sjukskrivning upp till 3 månader.
  • Vid svår ankyloserande spondylit (Bechterews sjukdom) (axial spondylartrit (inflammatorisk ryggsjukdom)) där arbetsbelastningen innefattar fysiskt krävande arbete kan arbetsförmågan vara nedsatt på heltid i upp till 6 månader följt av partiell sjukskrivning upp till 3 månader.

Försäkringsmedicinsk information

Det finns en spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning.

Ankyloserande spondylit (Bechterews sjukdom) (axial spondylartrit (inflammatorisk ryggsjukdom)) är kronisk och symtomen kvarstår därför i högre eller lägre grad. Effekten av symtomlindrande mediciner kommer tämligen omgående, medan effekten av sjukdomsmodifierande mediciner, som används i svårare fall, kan dröja månader. Effekten av biologiska sjukdomsmodifierande läkemedel ses som regel inom veckor, ibland redan efter dagar. Även för personer som varit sjuka mycket lång tid kan biologisk läkemedelsbehandling leda till betydlig förbättring. Patienter med reumatisk inflammatorisk sjukdom kontrolleras regelbundet och behandlingen utvärderas. Vid otillräcklig effekt, biverkningar av mediciner eller betydande samsjuklighet kan patienten behöva hel eller partiell sjukskrivning i väntan på effekten av den förändrade behandlingen och medicineringen. Patienten behöver således ofta bli sjukskriven i början av sjukdomen eller vid skov, i väntan på effekt av påbörjad eller förändrad medicinering. Ofta kan partiell sjukskrivning vara ett alternativ. Det kan bli aktuellt med en ortopedisk bedömning om patienten behöver operation.

Symtom, prognos, behandling

Ankyloserande spondylit (Bechterews sjukdom) (axial spondylartrit (inflammatorisk ryggsjukdom)) är en kronisk inflammatorisk ryggsjukdom oftast med långsamt tilltagande ryggstelhet, ibland med ledförstörelse. Vanliga symtom är värk och stelhet i ryggslutet och ryggen som strålar ut i skinkor och höfter. Besvären minskar ofta vid rörelse och fysisk aktivitet. Det finns alla grader av sjukdomen, alltifrån med lätta symtom till höggradigt inflammatorisk sjukdom. Sjukdomen behandlas med regelbunden fysisk aktivitet. I övrigt är behandlingen farmakologisk (läkemedel – inflammationsdämpande, symtomlindrande och sjukdomsmodifierande) och i vissa fall kirurgisk. Det är sällsynt att patienter med denna sjukdom är helt arbetsoförmögna under lång tid, men sjukdomen går ofta i skov och under försämringsperioderna kan arbetsförmågan sättas ned. Det är ofta nödvändigt att byta arbetsuppgifter om de är tunga och krävande. Ofta kan partiell sjukskrivning vara ett alternativ. Det kan bli aktuellt med ergonomiska förbättringsåtgärder, anpassade arbetsuppgifter eller omplacering. Ett lagom rörligt arbete med möjlighet att ofta ändra arbetsställning är idealt (se vidare Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar – Reumatoid artrit, axial spondylartrit, psoriasisartrit, artros och osteoporos. Stöd för styrning och ledning, Remissversion, 2020).

Funktionsnedsättning

Ankyloserande spondylit (Bechterews sjukdom) (axial spondylartrit (inflammatorisk ryggsjukdom)) är en sjukdom som kan medföra nedsatt rörlighet och smärta i nacke, bröst- och ländrygg som strålar ut i skinkor och höfter. Tillståndet kan även medföra muskelstelhet, påverka den fysiska uthålligheten, samt gångmönstret. Andra leder i kroppen kan också påverkas med nedsatt rörlighet som följd. Inskränkt rörlighet i bröstkorgen kan påverka andningen. Patienter med sjukdomen kan få problem med ögon och synen (inflammation i regnbågshinnan). Trötthet är vanligt förekommande. Tillståndet kan sekundärt medföra att patienten kan få emotionella problem, ångest och depression.

Aktivitetsbegränsning

Ankyloserande spondylit (Bechterews sjukdom) (axial spondylartrit (inflammatorisk ryggsjukdom)) kan medföra svårigheter att både bibehålla och ändra kroppsställning (exempelvis att stå och sitta längre perioder, kroppsställningar som kräver framåtböjning samt sidovridning av huvudet, att ändra läge mellan sittande och stående, samt att böja sig). Patienten kan få svårigheter att gå och gå i trappor. Det innebär också svårigheter att röra sig på olika sätt (exempelvis att krypa, klättra, springa eller hoppa). Tillståndet medför svårigheter att lyfta och bära föremål från en plats till en annan. Om patienten får inflammation i regnbågshinnan kan det begränsa arbetsuppgifter under perioder genom en nedsatt syn. Tillståndet kan medföra svårigheter att hantera stress och psykologiska krav. Nedsatt rörlighet i nacke och kotpelare kan påverka förmågan att vara fordonsförare.

Information om rehabilitering

För att möjliggöra att patienter med ankyloserande spondylit (Bechterews sjukdom) (axial spondylartrit (inflammatorisk ryggsjukdom)) kan vara kvar i arbetet på heltid eller deltid, eller för att främja en tidig arbetsåtergång efter sjukskrivning är det av största vikt att vården tidigt har kontakt med arbetsgivaren. Tidiga kontakter med arbetsplatsen etableras, för att vid behov göra arbetsplatsanpassningar som möjliggör att patienten kan vara kvar i arbete eller återgå i arbete efter sjukskrivning. Arbetsgivare, företagshälsovård och Försäkringskassan kopplas in tidigt. Fysisk aktivitet i sig förvärrar i normalfallet inte sjukdomen, utan det är tvärtom bra med lagom anpassad fysisk aktivitet. Vissa patienter kan behöva delta i träning som är individuellt anpassad och handledd av vården, rehabilitering och omhändertagande i teamrehabilitering.