Akut bronkit

Senast uppdaterad:

Relaterade diagnoskoder (ICD–10–SE)

J20

Vägledning om sjukskrivning vid olika situationer

  • Vid medelsvår akut bronkit rekommenderas ingen sjukskrivningstid.
  • Vid svår akut bronkit med kvarstående hosta rekommenderas sjukskrivning på heltid upp till 2 veckor.
  • Vid akut bronkit där arbetsbelastningen innefattar röstkrävande yrke rekommenderas sjukskrivning på heltid. Kan ge ett behov av längre sjukskrivning
  • Vid akut bronkit med samsjuklighet kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) eller astma kan det finnas behov av längre sjukskrivning.

Försäkringsmedicinsk information

Det finns en spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning.

Akut bronkit nedsätter normalt inte arbetsförmågan. Om patienten har långvarig svår hosta kan det påverka allmäntillståndet genom att patienten blir trött. Sjukskrivning enbart i undantagsfall vid tydligt nedsatt allmäntillstånd i upp till 2 veckor. Röstkrävande yrken kan behöva längre sjukskrivning. 

Hos patienter med samtidig annan luftvägs- eller lungsjukdom som exempelvis astma eller kol kan symtomen vid akut bronkit bli mer uttalade och funktionsnedsättningen bli mer långdragen. Bakteriell sekundärinfektion kan påverka allmäntillståndet.

Överväg miljöfaktorer som orsak till återkommande eller ihållande besvär om fördjupad utredning har fallit ut negativt. Uppmärksamma malignitetsrisken framför allt hos rökare och uppmana till rökstopp.

Symtom, prognos, behandling

Akut bronkit orsakas vanligen av luftvägsinflammation och epitelskada (skador på hud och slemhinnor i kroppen) efter vanlig virusförkylning. Akut bronkit kan ge hosta under flera månader och är ofta tecken på inflammation i bronkerna. Symtom är akut påkommande torr eller slemmig hosta. Tillståndet är vanligtvis kortvarigt och varar några dagar till några veckor. Ibland får patienten hosta under flera månader vilket är ett uttryck för en sekundärinfektion. Återkommande akuta bronkiter hos rökare bör medföra rökstopp. Bihåleinflammationer efter viroser kan ligga bakom återkommande akuta bronkiter. Långvarig bronkit kan bero på twar eller infektion med mykoplasma pneumoni. 

Utred långvariga besvär med lungröntgen och eventuell röntgen av bi-hålorna. Förtydliga anamnesen samt utför spirometri eller PEF-mätningar. Överväg specialistremiss för eventuell bronkoskopi.

Funktionsnedsättning

Akut bronkit kan medföra feber, trötthet och nedsatt fysisk uthållighet. Tillståndet påverkar andningsfunktionerna och patienten kan få problem att andas och att hosta upp slem. Problemen med andningen kan även medföra påverkan på hjärt-kärlfunktioner och patienten kan uppleva en känsla av tryck över bröstet, att hjärtat slår oregelbundet eller känslan av att hålla på att kvävas.

Aktivitetsbegränsning

Vid Akut bronkit är förmågan till fysisk aktivitet nedsatt under en kortare tid. Det kan innebära svårigheter att gå och att röra sig omkring på olika sätt (exempelvis att krypa, klättra, springa eller hoppa). Tillståndet kan medföra svårigheter att genomföra daglig rutin och hushållsarbete.

Information om rehabilitering

Fysisk aktivitet/information att ge till patienten? 

Fysisk aktivitet i sig förvärrar inte sjukdomen. Lagom anpassad fysisk aktivitet bör rekommenderas.

(tydligare rek)

Arbetsrelaterade åtgärder

Det kan vara aktuellt med t.ex. ergonomiska förbättringsåtgärder, anpassade arbetsuppgifter eller omplacering. Diskutera åtgärder vid sjuskrivning mer än tre månader alt. vid fysiskt krävande arbete. Om det inte går att anpassa arbetsuppgifterna bör byte av arbete övervägas tidigt av patienten. Mycket tungt arbete bör undvikas. 

Ett lagom rörligt arbete med möjlighet att ofta ändra arbetsställning är idealt.

Samverkan med andra

Företagshälsovården och/eller arbetsgivaren och Försäkringskassan bör kopplas in tidigt.

Referenser