Försäkringsmedicinsk diagnosinformation

S54, S64

Nervskador i handen, handleden och underarmen innebär stor variation i utfall beroende på nivå och skadetyp. Nervskador till följd av yttre våld uppkommer som resultat av skärande, stickande våld från till exempel knivar, saxar, eller glas, men uppstår inte sällan även vid omfattande krosskador, djurbett, eller trubbigt våld.

En skada på den känselnerv som finns i tumme och fingrar kallas för digitalnervskada. De viktigaste digitalnerverna anses ofta vara de som ansvarar för känsel i tummens yttersta del, de i pekfingret som möter tummen vid pincett och nyckelgrepp, samt lillfingrets yttre gren som är mycket viktig för handens stödyta mot exempelvis bord eller andra underlag.

De större nervstammarna som finns i underarm, handled och hand kallas för medianusnerven, radialisnerven och ulnarisnerven. Skador på dessa nerver innebär därför omfattande funktionsnedsättning i den drabbade handen. I handled och hand är radialisnerven främst kopplad till känsel på handryggen, och delar av beröringsytorna på pekfingret som används för att exempelvis hålla i ett papper eller liknande. Radialisnerven högre upp i underarmen ansvarar den för de muskler som sträcker vår handled och våra fingrar. Medianus- och ulnarisnerven ansvarar, utöver böjförmåga i handled och fingrar, för en stor del av den känsel och övriga rörelseförmågan vi har i våra händer och fingrar.

Symtom

En digitalnervskada innebär vanligtvis inget motoriskt bortfall, men kan ge känselbortfall och risk för kronisk smärta.

 

Nervskador kan innebära förlust av känsel, rörelse och kraft i delar av handen eller underarmen, beroende på nivå för nervens påverkan. Nervskador orsakar även smärta i direkt anslutning till skadetillfället och eventuell utveckling av nervsmärta. Denna smärta upplevs som regel vid köldexponering även långt efter genomgången skada.

 

Prognos

Nervskadans omfattning och tid till återhämtning ökar ju högre upp på armen skadan sker eftersom tiden till återhämtning avgörs av avståndet från nervskadan till målorganen, exempelvis hud, muskulatur, kärlvägg. En avskuren nerv växer ut från skadeområdet med cirka 1 millimeter om dagen. Så förutsatt att den kirurgiska åtgärden lyckas kan en skada 10 centimeter från fingertoppen innebära 100 dagar innan känsel kan börja återvända till den kroppsdelen. Om avståndet från nervskadan till den muskulatur som nerven styr är för långt så kan rörelseförmågan i denna muskel aldrig återställas om inte andra typer av kirurgi utförs.

Ofta kan försämrad funktion av känsel, rörelse och kraft bli permanent bestående och det finns även risk för långvarig smärta. Det gäller även vid mindre digitalnervskador där smärttillstånd och besvärande köldkänslighet kan bli livslångt. Även om kirurgisk reparation av nerven utförts så återfås i princip aldrig helt normal känsel hos en vuxen individ. Behov av ytterligare kirurgi för förbättring av handens funktion är mycket vanligt.

 

Behandling

För att nervens funktion ska kunna återställas genomförs kirurgisk reparation. Detta följs av långvarig rehabilitering, ofta 12 till 18 månader, för att ge förutsättningar för återhämtning. Kirurgin syftar även till att minska risken för att få smärtsamma nervknutor, så kallade neurom. Kortare rehabilitering är ofta tillräckligt för isolerade digitalnervskador. Rehabilitering vid skador på de större nervstammarna kan innefatta exempelvis postoperativ handträning och nyttjande av ortoser eller liknande hjälpmedel. Rehabiliteringen är ofta en avgörande del för att kunna återgå i ordinarie arbetsuppgifter eller utföra vardagsaktiviteter.

Funktionsnedsättningens karaktär beror på vilken nerv som har skadats och på vilken nivå som skadan har skett. En skada på en enskild nerv i finger, en så kallad digitalnervskada kan ge problem med sinnesfunktioner. Det kan till exempel vara:

• nedsatt känsel (temperatur, beröring)
• nervsmärta vid vistelse i kalla miljöer och vid belastning av det drabbade skadeområdet, även långt efter skadetillfället

I sällsynta fall kan komplexa smärtsyndrom drabba större områden av armen och handen än vad den ursprungliga nervskadan ansvarat för. En digitalnervsskada kan också ge problem med rörelsefunktioner. Det kan till exempel vara:

• nedsatt koordination och precision i handens och fingrarnas rörelser
• muskelstelhet och minskad ledrörlighet på grund av kontrakturer
• nedsatt greppförmåga på grund av nedsatt känsla för handens och fingrarnas läge och position (behov av synens hjälp för att kunna greppa tag om föremål)

Digitalnervskador kan göra det svårt att utföra koordinerade hand- och fingerrörelser, till exempel att plocka upp eller hålla fast små föremål, eller att skriva för hand. Smärta vid tryck mot den skadade nerven kan ge svårigheter att exempelvis greppa ett handverktyg, en penna eller andra objekt. Känselnedsättning vid digitalnervskador kan ge svårigheter i exempelvis hantverksyrken som kräver sensorisk respons. En skada på större nervstam i underarm, handled eller hand (ulnarisnerv, medianusnerv eller radialisnerv) kan ge stora begränsningar vid manuellt arbete, speciellt om den dominanta handen är drabbad. Förmågan att greppa både stora och små föremål kan bli kraftigt nedsatt till följd av både omfattande känselnedsättning och förlorad muskelfunktion.

För att underlätta återgång i arbete kan följande åtgärder övervägas utöver att handrehabilitering är påbörjad:

• Förändrade arbetsuppgifter som exempelvis byte till sådana där behov av finmotorik inte är stort. Att använda handverktyg eller små komponenter som exempelvis skruvar eller spik kan vara nästintill omöjligt. Arbete med dator eller större maskiner kan i vissa fall vara möjligt vid vissa typer av nervskador.
• En ergonomisk arbetsplatsbedömning för att se över behov av arbetsanpassning och arbetshjälpmedel är lämplig. Det kan finnas behov av handskar med värmeslinga för att minska köldkänslighet, ortoser som stärker greppfunktionen eller anpassade verktyg utifrån den skadade handens funktion.
• I de fall arbete utförs i kyla kan permanent förändrade arbetsuppgifter vara aktuellt. Detta eftersom det finns risk för bestående eller långvarig köldkänslighet vid nervskador.