Vid virushepatiter rekommenderas sjukskrivning upp till 2 veckor på heltid.
Vid virushepatiter rekommenderas hel- eller partiell sjukskrivning under längre tid – ibland i upp till 6 månader.
Försäkringsmedicinsk information
Det finns en spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning.
Vid kroniska hepatitformer påverkas arbetsförmågan sällan.
Samtliga beskrivna hepatiter är klassade som allmänfarliga sjukdomar och ska anmälas och smittspåras enligt smittskyddslagen (2004:168). Det innebär även att patienter med konstaterad akut hepatit A kan avstängas från arbete med exempelvis livsmedel och inom sjukvården. I dessa fall gäller speciella sjukskrivningsregler. Patienter med smittsam hepatit A utan direkta kliniska symtom kan behöva en kortare tids omplacering på arbetsplatsen om patienten arbetar med livsmedel eller i vårdarbete med direkt patientkontakt.
Alkoholmissbruk ger ofta både akut och mer kronisk leverpåverkan och är viktigt att uppmärksamma. Även intravenöst missbruk bör uppmärksammas, speciellt vid hepatit B och C.
Symtom, prognos, behandling
Hepatiter orsakas av olika typer av virus. Hepatit A-virus överförs mellan personer vid indirekt eller direkt kontakt. Efter 3–6 veckors inkubation insjuknar symtomatiska patienter med hög feber, muskelsmärtor, hu-vudvärk och illamående. Efter någon vecka även ikterus (gulsot) med trötthet och aptitlöshet. I sällsynta fall kan ett andra skov förekomma. Tiden för normalisering av levervärden varierar men ca 70 procent återfår normala värden inom 3 månader. Ålder, annan leversjukdom och gravidi-tet påver prognos och sjukdomsgrad. Genomgången sjukdom ger livslång immunitet och leder inte till att patienten kroniskt bär smittan. Det finns ingen specifik, antiviral behandling. Hepatit A förebyggs med vaccin eller gammaglobulin.
Hepatit B-virus sprids bl.a. genom sexuella kontakter eller via inokulation (tex. injektioner eller transfusioner) Symtomen hos symtomatiska patienter (ca 50 procent) vid akut sjukdom är lätt feber, trötthet, ledsmärta och urtikaria som i vissa fall föregår ikterus. Sjukdomsgraden varierar. Akut hepatit B spontanläker i ca 95 procent av fallen bland vuxna patienter. Antiviral behandling kan bli aktuell för ett fåtal patienter. Hepatit B förebyggs med vaccin eller specifikt gammaglobulin.
Hepatit C-virus sprids huvudsakligen via blod. Symtomen är ofta subkli-niska (inte fullt utvecklade) och endast ca 15 procent av fallen utvecklar milda symtom me lätt feber, trötthet, allmän sjukdomskänsla, leverförsto-ring samt lätt ikterus. Omkring hälften av de asymtomatiska fallen blir kroniska bärare av viruset. Det finns inga förebyggande åtgärder men an-tiviral behandling läker ut de flesta (mer än 75 procent) som behandlas.
Kronisk hepatit B och C: Naturalförloppet varierar kraftigt beroende på faktorer hos viruset och patienten. Många patienter har en överlevnad som ej påverkas av infektionen och hos dem med progressiv sjukdom finns antiviral behandling att erbjuda. Prognostiska faktorer är bl.a. kön, ålder vid smittotillfället, alkoholkonsumtion, dubbelinfektion samt hämmat immunförsvar. Den stora risken vid progressiv sjukdom är utvecklandet av cirrhos (skrumplever) och/eller hepatocellulär cancer. Prognosen påverkas av möjligheten till antiviral behandling. Kronisk hepatit B kan behandlas med antiviral suppression och i vissa fall även utläkning. Kronisk hepatit C läker ut i mer än hälften av fallen vid antiviral behandling.
Hepatit A läker ut helt inom 3 månader men symtomen har som regel klingat av långt innan. Akut hepatit B läker för merparten av patienterna ut inom 6 månader. Symtomatisk akut hepatit C spontanläker i majoriteten av fallen inom 6 månader men antiviral behandling bör alltid övervägas. Funktionsnedsättning i samband med biverkningar av antiviralbehandling klingar vanligen av inom 1–2 månader efter utsatt behandling.
Funktionsnedsättning
Virushepatiter medför, efter inkubationstiden, hög feber, muskelsmärtor, huvudvärk och illamående. Vid akut hepatit A efter någon vecka även ikterus (gulsot) med trötthet och aptitlöshet. Akut hepatit A och B kan ge en kraftig påverkan på all-mäntillståndet (t.ex. feber, trötthet och ledsmärtor) och nedsätter då funktionsförmågan under en kortare period. Kronisk hepatit B och C är mer långdragna tillstånd som endast påverkar funktionstillståndet vid progress till dekompenserad lever-cirrhos och cancerutveckling. Antiviral behandling ger ofta biverkningar, som är så uttalade att de leder till funktionsnedsätt-ning.
Aktivitetsbegränsning
Virushepatiter kan medföra att patientens förmåga att bibehålla och hantera interaktioner med andra människor.