Om försäkringsmedicin
Hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och relaterad rehabilitering är en del av det försäkringsmedicinska området. Delar som ingår är bland annat försäkringsmedicinsk bedömning, sjukskrivning och rehabilitering, och uppföljning. Individens behov ska alltid vara i centrum och i relation till sjukförsäkringen och dess villkor i socialförsäkringsbalken.
Medicinskt och juridiskt perspektiv
Hälso- och sjukvården och Försäkringskassan har olika roller i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.
Det försäkringsmedicinska perspektivet
Hälso- och sjukvården gör den försäkringsmedicinska bedömningen av patientens förmåga till arbete och eventuellt behov av sjukskrivning som en del av patientens vård. Det innebär att utreda, bedöma och dokumentera diagnos, funktionsnedsättning, aktivitetsbegränsning och arbetsförmåga i förhållande till uppgivna arbetskrav. Det innebär även att bedöma patientens behov av behandling, rehabilitering och koordineringsinsatser. Läkaren utfärdar medicinska intyg eller utlåtanden när det finns behov.
Det försäkringsjuridiska perspektivet
Försäkringskassan handlägger sjukpenningen, en sjukförsäkringsförmån. Syftet med sjukpenning är att individer som har tillfälligt nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning ska ha ekonomisk trygghet under sin sjukfrånvaro. Utifrån villkoren i socialförsäkringsbalken gör Försäkringskassan den försäkringsjuridiska bedömningen av individens rätt till ersättning från sjukförsäkringen på grund av nedsatt arbetsförmåga. Försäkringskassan har så kallad utredningsskyldighet, vilket innebär att utreda ärendet i den omfattning som dess beskaffenhet kräver.
Samverkan utifrån patientens behov
Medicinsk information i läkarintyg och utlåtanden är ett viktigt underlag för beslut om ersättning. En läkares bedömning i ett läkarintyg innebär dock ingen ovillkorlig rätt till sjukpenning, utan är ett underlag till Försäkringskassan som utreder och beslutar om sjukpenning. Läkaren ansvar är att bedöma om det finns medicinsk indikation för sjukskrivning.
De båda aktörerna har ansvar för att i nära samverkan bidra till en patientsäker sjukskrivningsprocess, inom gällande ramar. Strukturen kräver att aktörerna både kan samverka och hålla sig till den del av processen som de har kompetens och ansvar för.
Skapa rätt förutsättningar
Viktiga förutsättningar för att uppnå god kvalitet, patientsäkerhet och jämlikhet i hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering är att arbeta systematiskt.
Ledning och styrning
Tydlig ledning och styrning är grunden för arbetet med sjukskrivning och relaterad rehabilitering. Det ingår i regionernas lednings-, planerings- och uppföljningsansvar, precis som vid annan vård och behandling. Där det bedrivs hälso- och sjukvårdsverksamhet ska det finnas någon som ansvarar för verksamheten, en verksamhetschef. En verksamhetschef ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Det innebär att det är verksamhetschefer inom hälso- och sjukvården som säkerställer att medarbetarna får de förutsättningar som krävs för att säkra verksamhetens kvalitet inom försäkringsmedicin.
Det är viktigt att prioritera det försäkringsmedicinska ledningsarbetet och att ledningen säkerställer att professionerna har rätt kompetens, tillräckligt med tid och andra förutsättningar. Det är också viktigt att det finns rutiner för det försäkringsmedicinska arbetet. Vårdgivaren har ett organisatoriskt ansvar och ska planera, leda och kontrollera verksamheten så att den lever upp till kravet på god vård.
Arbeta kunskapsbaserat
Ett kunskapsbaserat och systematiskt arbete är en förutsättning för god kvalitet och patientsäkerhet. Hälso- och sjukvårdens process bygger på bästa tillgängliga kunskap för hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och relaterad rehabilitering. Processen är uppdelad i tre delar:
- Försäkringsmedicinsk bedömning
- Sjukskrivning och rehabilitering
- Uppföljning.
Klargör roller och ansvar
Det är viktigt att alla, inklusive patienten, vet vem som ansvarar för vad. En viktig förutsättning är tydliga roller och ansvar inom hälso- och sjukvården:
- Den behandlande läkaren ansvarar för åtgärden sjukskrivning. Läkaren gör den försäkringsmedicinska bedömningen och intygar att patienten har behov av sjukskrivning.
- Alla professioner inom hälso- och sjukvården ansvarar för att fullgöra sina arbetsuppgifter i överenstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.
- Verksamheten behöver ha goda rutiner för samarbete mellan olika professioner. Patientens behov av utredning och behandling avgör vilka professioner som i förekommande fall behöver involveras: arbetsterapeut, fysioterapeut, psykolog och kurator med flera.
Samverka med andra aktörer
Samverkan med andra aktörer är ofta en förutsättning eftersom de olika aktörerna har olika roller och uppdrag. Det är viktigt att hälso- och sjukvården, patienten och de andra aktörerna vet vilka roller och uppdrag respektive aktör har och när de behöver involveras. De vanligaste samverkansaktörerna är arbetsgivaren, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt kommunens socialtjänst.
Stärk kommunikation och rutiner
För en fungerande samverkan är det viktigt med effektiva kommunikationsvägar mellan patient, hälso- och sjukvård och övriga aktörer. Regionen säkerställer att det finns former för strategisk samverkan med andra aktörer. På verksamhetsnivå behöver det framgå av processer och rutiner hur samverkan med andra involverade aktörer går till.
Mer om samverkan på den här webbplatsen
Registrera vårdåtgärder
En förutsättning för att utveckla kunskap inom det försäkringsmedicinska området är möjligheterna till att samla in och analysera data som rör sjukskrivning och rehabilitering.
Hälso- och sjukvården medverkar till att vårdåtgärder registreras genom exempelvis Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ). KVÅ är en åtgärdsklassifikation som är gemensam för olika verksamhetsområden och yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården. Genom att registrera åtgärder är det möjligt att jämföra och analysera utfall av åtgärder kopplade till sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.
Sedan den 1 januari 2007 är det obligatoriskt att rapportera in KVÅ-koder till Socialstyrelsens hälsodataregister.
Mer om klassifikation av vårdåtgärder på Socialstyrelsens webbplats
Statistik om sjukskrivning
- Sjukskrivna individer: 618 000.
- Utbetalad sjukpenning: Cirka 40 miljarder kronor.
- Antal läkarintyg: Hälso- och sjukvården skickade totalt in cirka 2 100 000 läkarintyg för sjukpenning. Här ingick intyg för nya sjukfall och intyg som skickats in av andra anledningar, exempelvis rättelser, kompletteringar och förlängning av sjukskrivning (administrativa fel och dubbletter förekommer).
- De vanligaste diagnoserna: Psykiatriska diagnoser är den största diagnosgruppen med Akut stressreaktion (F 43.0) som den enskilt största diagnosen. Därefter följer rörelseorganens sjukdomar.
Källa: Försäkringskassan 2022
Ladda ner eller beställ
På socialstyrelsen.se kan du ladda ner eller beställa
- Hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering – Nationellt kunskapsstöd, med bilagor
- Checklistor för hälso- och sjukvården – Ett kliniskt stöd för läkare och andra professioner i arbetet med sjukskrivning och relaterad rehabilitering
- Hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering – En lägesbeskrivning baserad på enkäter till läkare och regionledning hösten 2022, med bilagor