Prioriterade områden för uppföljning

Socialstyrelsen har tagit fram prioriterade områden för uppföljning som guidar regioner i vad som är viktigast att börja förbättra i arbetet med sjukskrivning och relaterad rehabilitering.

All vård ska vara av god kvalitet, patientsäker och effektiv. En förutsättning för detta är ett kunskapsbaserat och systematiskt arbete som regelbundet följs upp och utvecklas. Detta gäller även arbetet med sjukskriving och rehabilitering.

De områden för uppföljning och de uppföljningsmått som Socialstyrelsen tagit fram bygger på de viktigaste delarna i hälso- och sjukvårdens process för arbetet med sjukskrivning och relaterad rehabilitering. Enkäter till läkare och regionledning har även visat på stora förbättringsbehov i processen.

Följ upp på alla nivåer

För att uppföljningsmåtten ska göra skillnad behöver beslutsfattare och chefer följa upp arbetet på olika nivåer för att kunna göra förbättringar när det behövs. Uppföljningsmåtten kommer att följas upp nationellt, men det är också viktigt att det görs på regionnivå och verksamhetsnivå. De framtagna måtten kan vid behov kompletteras med fler. En systematisk och regelbunden uppföljning på nationell nivå stödjer regionernas arbete med uppföljning, kvalitetssäkring och utveckling.

Arbeta systematiskt med uppföljning

Genom att arbeta systematiskt med uppföljning av arbetet med sjukskrivning och rehabilitering stödjer vi god vård. Med god vård menar vi att vården ska vara kunskapsbaserad, säker, individanpassad, effektiv, jämlik och tillgänglig. Du som arbetar med uppföljning kan använda hälso- och sjukvårdens process för sjukskrivning och rehabilitering. Processen består av tre delar:

  1. Försäkringsmedicinsk bedömning
  2. Sjukskrivning och rehabilitering
  3. Uppföljning.

Mer information om motiveringar till respektive område

Fem prioriterade uppföljningsområden

Dessa områden är viktigast att börja förbättra inom hälso- och sjukvården enligt Socialstyrelsen:

Styrdokument för sjukskrivning och rehabilitering

Uppföljningsmått

1. Förekomst av styrdokument för sjukskrivning och rehabilitering.

2. Innehåll i styrdokument för sjukskrivning och rehabilitering.

3. Följsamhet till styrdokument för sjukskrivning och rehabilitering.

4. Läkares kännedom om styrdokument.

Försäkringsmedicinsk kompetens och utbildning

Uppföljningsmått

5. Förekomst av utbildning i klinisk försäkringsmedicin i regionen.

6. Förekomst av utbildning i försäkringsmedicin för olika målgrupper i regionen.

7. Förekomst av försäkringsmedicinsk sakkunnig läkare i regionen.

8. Läkares upplevelse av egen kompetens.

Tid att utföra det försäkringsmedicinska arbetet

Uppföljningsmått

9. Läkares upplevelse av tidsbrist vid utförande av försäkringsmedicinsk bedömning.

10. Läkares tidsbrist vid annat patientrelaterat arbete vid sjukskrivning och rehabilitering.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan

Uppföljningsmått

11. Antal KVÅ DV077 i Socialstyrelsens patientregister.

12. Antal KVÅ DV077 i all hälso- och sjukvård i regionen.

Kvalitet i läkarintyg för sjukpenning

Uppföljningsmått

13. Kvalitet i läkarintyg för sjukpenning.

Uppföljningsmått med fokus på kvalitet och effektivitet

Till varje prioriterat område hör uppföljningsmått som kan göra stor skillnad för att öka kvalitet, patientsäkerhet och effektivitet i hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering. Beslutsfattare ska kunna använda indikatorerna och uppföljningsmått för att till exempel

  • följa upp och utveckla verksamheten
  • följa upp och jämföra processer, resultat och kostnader över tid – lokalt, regionalt eller nationellt
  • förbättra insatsernas kvalitet och effektivitet.

Ett stöd för regioner

En uppföljning på nationell nivå ska vara ett stöd i regioners arbete med uppföljning, kvalitetssäkring och utveckling. En regelbunden nationell uppföljning behövs för att kunna

  • följa och ge stöd i regionernas arbete med kvalitetssäkring och utveckling
  • mäta hur centrala delar av kunskapsstödet sprids och implementeras i regioner och kliniska verksamheter
  • motivera regionerna att höja prioriteringen av området.

Socialstyrelsen arbetar för att kunna göra en återkommande nationell uppföljning där resultat presenteras på ett ändamålsenligt sätt.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen är resurskrävande

Sjukfrånvaron kostar det svenska samhället stora belopp varje år. Under 2023 utbetalades sjukpenning för cirka 42 miljarder kronor av Försäkringskassan och drygt 600 000 individer var sjukskrivna.  Sjukfrånvaro innebär även stora kostnader för individen och arbetsgivare.

Arbetet med sjukskrivning och rehabilitering tar stora resurser i anspråk för hälso- och sjukvården. Under 2023 skrev läkare drygt 2 miljoner läkarintyg för sjukpenning, enligt Försäkringskassans statistik. Här ingår nya sjukfall, men även intyg som skickats in av andra anledningar. Till exempel rättelser, kompletteringar och förlängning av sjukskrivning. Administrativa fel och dubbletter förekommer.

E-Hälsomyndigheten uppskattar att Sveriges läkare årligen lägger 3 miljoner timmar per år på intygshantering. Läkarintyg för sjukpenning är det volymmässigt största intyget. 

Socialstyrelsens kriterier för indikatorer

Uppföljningsmåtten utgår ifrån Socialstyrelsens kriterier för att ta fram indikatorer. Det finns flera typer av indikatorer eller uppföljningsmått.

Läs mer:

Lagar och föreskrifter

Publiceringsdatum: