Sjukskrivning och rehabilitering

Sjukskrivning och rehabilitering är den andra delen i hälso- och sjukvårdens process för arbetet med sjukskrivning och rehabilitering. Vid sjukskrivning görs en planering utifrån patientens behov.

Ofta behövs en kombination av sjukskrivning och olika behandlings- och rehabiliteringsinsatser och eventuellt koordineringsinsatser. När läkaren har bedömt att det finns medicinsk indikation för sjukskrivning utfärdar läkaren intyg till arbetsgivaren och Försäkringskassan. Arbetsgivaren bedömer rätten till sjuklön eller rätten till ledighet från arbete och Försäkringskassan bedömer rätten till sjukpenning.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan

Vid sjukskrivning görs alltid en planering för sjukskrivning, behandlings- och rehabiliteringsinsatser och eventuella koordineringsinsatser som dokumenteras i patientens journal. Denna plan är patientens sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan. Om sjukskrivning inte ingår kallas det enbart rehabiliteringsplan.

Planeringen utgår från patientens behov

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsplanens omfattning och innehåll avgörs av patientens individuella behov och kan därför ha olika innehåll beroende på situation. Det är viktigt att patienten och hälso- och sjukvården vet vad som planerats för sjukskrivningen och kan ta del av informationen. I okomplicerade fall handlar det om en enkel planering som dokumenteras i journalen och i läkarintyget för sjukpenning. Ibland kan sjukskrivnings- och rehabiliteringsplanen vara mera omfattande. Den individuella planen dokumenteras ibland i ett separat dokument i patientens journal.

Planen tydliggör samordning och uppföljning

Hälso- och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. En sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan minskar risken för brister i samordning och uppföljning. Det underlättar också kommunikationen och skapar förutsättningar för ett patientsäkert arbetssätt som utgår från patientens behov.

Läs mer: Begrepp med olika innebörder som beskriver olika planer för rehabilitering hos olika aktörer

Läkaren ansvarar för att dokumentera planeringen

Den behandlande läkaren ansvarar för att dokumentera patientens sjukskrivnings- och rehabiliteringsplanering – patientens sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan.

Innehåll i en sjukskrivnings- och rehabiliteringsplanering

Medicinsk och försäkringsmedicinsk bedömning.
Mål och delmål med den planerade sjukskrivningen och behandlings- och rehabiliteringsinsatser.
Pågående och planerade åtgärder: Vad ska göras, av vem och när? Detta inkluderar även egenvård.
Sjukskrivningens grad och längd.
Koordineringsinsatser vid behov.
Lämpliga arbetsanpassningar för att främja återgång till arbete eller annan sysselsättning.
Planering för återgång till arbete, och vid behov nedtrappning av sjukskrivningen.
Planering för uppföljning av sjukskrivning, behandlingsinsatser, rehabiliteringsinsatser och koordineringsinsatser.

Använd KVÅ-kod

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsplanen registreras med KVÅ-koden. Upprättande av sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan för återgång till arbete eller annan sysselsättning (DV077).

Planering av uppföljning ingår i planen

Läkaren säkerställer att det som regel planeras in en uppföljning av sjukskrivningen om det inte är uppenbart obehövligt. Det vanligaste sättet är vid ett återbesök, men telefon eller digitalt vårdbesök kan ibland vara ett alternativ. I vissa fall behövs det ingen uppföljning: om läkaren bedömer att patienten kan återgå till arbete eller annan sysselsättning efter den aktuella sjukskrivningen, och det inte finns några fortsatta medicinska behov. Be då patienten höra av sig vid behov.

Läs mer i hälso- och sjukvårdens process del 3. Uppföljning

Medicinsk rehabilitering

Hälso- och sjukvården ansvarar för medicinsk rehabilitering, vilket innebär olika åtgärder för att patienten återvinner eller behåller sin funktions- och aktivitetsförmåga. Målet med medicinsk rehabilitering är att skapa goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Medicinsk rehabilitering är en integrerad del av vård och behandling, ett specialitetsöverskridande kunskapsområde oavsett diagnos, patientgrupp eller ålder.

Rehabilitering

Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Källa: Socialstyrelsens termbank.

En generisk modell som stöd i arbetet

Inom arbetet med Nationell kunskapsstyrning har Nationellt programområde (NPO) för rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin tagit fram en generisk modell för rehabilitering och delar av försäkringsmedicinskt arbete - för klinisk verksamhet.

Läs mer:

Generisk modell för rehabilitering och delar av försäkringsmedicinskt arbete – för klinisk verksamhet, hos Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

Kunskapsbaserad behandling i samråd med patienten

Professioner i hälso- och sjukvården ska utföra sitt arbete avseende behandlings- och rehabiliteringsinsatser i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Dessa ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.

Patientens behov av behandling och rehabilitering avgör vilka professioner som behöver involveras. De vanligaste professionerna i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen är läkare, fysioterapeut, psykolog, arbetsterapeut och kurator. Verksamheten behöver ha goda rutiner för samarbete mellan olika professioner. Det är viktigt att alla, inklusive patienten, vet vem som ansvarar för vad.

Främja goda levnadsvanor

Ta tillvara patientens resurser och främja goda levnadsvanor genom att tillexempel ge råd om att behålla dygnets struktur, god sömnhygien, regelbundna matvanor och fysisk aktivitet efter förmåga. Erbjud samtalsstöd vid ohälsosamma levnadsvanor. Ge även råd om vikten av att skapa balans mellan aktivitet och vila.

Läs mer: Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, hos Socialstyrelsen

Stöd för behandling och rehabilitering

Stöd för medicinsk behandling och rehabilitering för en specifik sjukdom, skada eller funktionsnedsättning finns i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer samt i vårdförlopp och vårdprogram beslutade av Nationellt system för kunskapsstyrning.

Återgång till arbete eller annan sysselsättning

Återgång till arbete eller annan sysselsättning är ofta, men inte alltid, målet med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Det är också en betydelsefull del av förbättrad hälsa för patienten. För de allra flesta är möjligheten att behålla eller återfå sin arbetsförmåga ett viktigt mål.

Vid återgång till arbete kan flera aktörer vara involverade utifrån olika roller och uppdrag som delvis överlappar varandra.

Olika aktörers roller och uppdrag

Hälso- och sjukvården bidrar till patientens möjligheter att återgå till arbete genom

medicinsk rehabilitering
planering för nedtrappning av sjukskrivning när det är möjligt
koordineringsinsatser efter behov.

Hälso- och sjukvården kan även föreslå arbetsplats- och arbetslivsinriktade åtgärder till andra aktörer.

Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljö, arbetsanpassning, arbetsplatsinriktad rehabilitering och för att tillsammans med patienten upprätta en plan för återgång till arbete vid längre sjukskrivning.

Försäkringskassan ansvarar för att klargöra behov av rehabiliteringsinsatser och samordna insatser från olika aktörer. Detta ersätter inte hälso- och sjukvårdens medicinska bedömning av behandlings- eller rehabiliteringsbehov.

Arbetsförmedlingen ansvarar för arbetslivsinriktad rehabilitering för personer som är arbetslösa eller riskerar arbetslöshet och som har behov av särskilt stöd.

Viktigt att involvera arbetsplatsen

Forskning visar att det finns stöd för att arbetsplatsen behöver vara involverad i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, eftersom det leder till minskad sjukfrånvaro och kortare tid för återgång till arbete och hållbar arbetsförmåga.

Att tänka på för att främja återgång till arbete

Inom ramen för sitt uppdrag kan hälso- och sjukvården främja patientens återgång till arbete. Här finns förslag på insatser som kan underlätta utifrån patientens behov:

Inkludera nedtrappning av sjukskrivningen och planering för återgång till arbete i patientens sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan.
Involvera arbetsgivaren i rehabiliteringen. Om patienten inte har en arbetsgivare handlar det om att involvera andra aktörer.
Identifiera behov och ge förslag om lämplig arbetsanpassning av arbetsuppgifter, arbetstid eller arbetsplats.
Identifiera behov av och ge arbetsgivaren förslag om att involvera företagshälsovård vid arbetsrelaterad ohälsa – det är arbetsgivarens ansvar att involvera företagshälsovård, men hälso- och sjukvården kan uppmärksamma att det kan finnas ett sådant behov.
Att patienten besöker sin arbetsplats eller har kontakt med arbetsplatsen. Vid sjukskrivning är det viktigt att patienten om möjligt behåller dagliga rutiner.
Föreslå successiv upptrappning av arbetsuppgifternas svårighetsgrad för att underlätta nedtrappning av sjukskrivning.
Identifiera behov av och ge förslag om ergonomisk arbetsplatsbedömning – det kan vara aktuellt vid både fysiska och kognitiva besvär.
Föreslå arbetshjälpmedel för att kompensera en nedsättning i arbetsförmågan. Arbetsgivaren, Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan ansvarar för att patienten får arbetshjälpmedel.
Att patienten får möjlighet att arbetsträna. Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen beslutar om arbetsträning. Arbetsträning innebär att vara på en arbetsplats och delta i verksamheten utan några krav på produktivitet.
Identifiera eventuella behov av avstämningsmöte med Försäkringskassan.

Koordineringsinsatser för att främja återgång till arbetslivet

Regionen ska erbjuda koordineringsinsatser till sjukskrivna patienter för att främja deras återgång till eller inträde i arbetslivet enligt 1 § lagen (2019:1297) om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter. Med sjukskrivna patienter avses de patienter för vilka en läkare utfärdat intyg om att de på grund av skada eller sjukdom i någon utsträckning är förhindrade från att delta i arbetslivet.

Koordineringsinsatser ska ges efter behov inom hälso- och sjukvårdsverksamheten och kan bestå av personligt stöd, intern samordning och samverkan med andra aktörer. Regionens ansvar omfattar inte insatser som andra aktörer ansvarar för enligt andra föreskrifter.

Det övergripande syftet är att främja återgång till eller inträde i arbetslivet för sjukskrivna patienter. Det är därför viktigt att utgå från patientens behov:

Ge bara insatserna om patienten samtycker till det.
Utforma och genomför insatserna i samråd med patienten så långt det är möjligt.
Bedöm och tillgodose behovet av koordineringsinsatser på ett kvalitetssäkert och jämlikt sätt oavsett diagnos eller klinisk verksamhet.

Personligt stöd

Personligt stöd i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen kan innebära att

stödja och motivera patienten till delaktighet och ansvar i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen
stödja patienten att öka tilltron till sin förmåga och möjlighet att återgå eller inträda i arbete
ge stöd och information om olika aktörers roller – och vid behov hänvisa till rätt aktör
stödja patienten i kontakten med arbetsgivaren eller motsvarande.

Intern samordning

Intern samordning innebär att samordna patientens sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess inom hälso- och sjukvården med utgångspunkt i sjukskrivnings- och rehabiliteringsplanen. Samordning kan ske inom den egna verksamheten, men även mellan olika verksamheter, beroende på patientens behov.

Samverkan med andra aktörer

Samverkan med andra aktörer innebär att vid behov samverka med exempelvis arbetsgivaren, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller kommunens socialtjänst. Fungerande kontaktvägar är viktiga och underlättar samverkan mellan aktörer.

Om en patient som får koordineringsinsatser kan antas ha behov av rehabiliteringsåtgärder enligt 30 kap. socialförsäkringsbalken (SFB) ska regionen informera Försäkringskassan, som har ansvar att klarlägga behov av och samordna rehabiliteringsinsatser från olika aktörer. Informationen ska bara lämnas om patienten samtycker till det.

Mer om samverkan med andra aktörer finns på sidorna under Samverkan

Förtydligande om lagen

Det står i lagen om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter att koordineringsinsatserna även ska omfatta de sjukskrivna patienter som behöver stöd för att inträda i arbetslivet. Med sjukskrivna patienter avses de patienter för vilka en läkare utfärdat intyg om att de på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning i någon utsträckning är förhindrade från att delta i arbetslivet.

Koordineringsinsatser i förebyggande syfte omfattas inte av lagen (2019:1297) om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter. Varje region kan avgöra om de vill erbjuda förebyggande koordineringsinsatser. Att förebygga ohälsa är en del i hälso- och sjukvårdens övergripande uppdrag.

Avgränsning av koordineringsinsatser

Koordineringsinsatser ska ges efter behov inom hälso- och sjukvårdsverksamheten och bestå av personligt stöd, intern samordning och samverkan med andra aktörer men insatserna utgör inte hälso- och sjukvård enligt definitionen av hälso- och sjukvård i hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Detta innebär att det är lämpligt att skilja medicinska bedömningar och insatser från koordineringsinsatser.

Medicinska bedömningar, rekommendationer och andra insatser som är hälso- och sjukvård utförs av legitimerade professioner inom hälso- och sjukvården. När koordineringsinsatser utförs av en rehabiliteringskoordinator är det viktigt att rollerna inte blandas ihop. Det behöver finnas rutiner i verksamheten för hur behov av koordineringsinsatser identifieras så att insatser kan erbjudas till patienter efter behov oavsett diagnos eller klinisk verksamhet.

Använd KVÅ-kod

Koordineringsinsatser bör registreras med KVÅ-koden Koordineringsinsatser för att främja återgång till eller inträde i arbetslivet (GC001).

KVÅ-koden bör registreras vid varje tillfälle koordineringsinsatser utförs och oavsett vilken roll eller profession som utför insatsen.

Samverka med andra aktörer

Hälso- och sjukvården behöver ibland samverka med andra aktörer för att underlätta patientens återgång till arbete eller annan sysselsättning. Behovet av samverkan ser olika ut för olika patienter.

Patienter har olika behov av samverkan

I de flesta fall behövs ingen samverkan då patienten själv sköter sina kontakter med arbetsgivaren och Försäkringskassan. Samtidigt finns det patienter som har stort behov av samverkan för att återfå sin arbetsförmåga och komma tillbaka till arbete eller annan sysselsättning. Dessa patienter behöver kontakt med olika aktörer utifrån sina behov. Då är det viktigt att hälso- och sjukvården, patienten och de andra aktörerna vet vilka roller och uppdrag respektive aktörer har och när de behöver involveras.

Klargör kommunikationsvägarna

De vanligaste samverkansaktörerna är hälso- och sjukvården, arbetsgivaren, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt kommunens socialtjänst. Vid samverkan är det viktigt att följa regelverket kring samtycke, tystnadsplikt och sekretess. För en fungerande samverkan är det viktigt med effektiva kommunikationsvägar mellan patient, hälso- och sjukvård, arbetsgivare och myndigheter.

Mer om samverkan med andra aktörer finns på sidorna under Samverkan