Rektalcancer

Senast uppdaterad: 2025-07-10

Relaterade diagnoskoder (ICD–10–SE)

C20, C21, C77, C78

Vägledning om sjukskrivning vid olika situationer

Vid lokaliserad och lokalt avancerad rektalcancer (stadium I, II och III) med komplikation efter operationen, till exempel fördröjd sårläkning, behövs ofta en längre tids sjukskrivning beroende på komplikationens art och omfattning, upp till 6 månader men ibland längre. Överväg sjukskrivning på deltid och anpassning av arbetet för att underlätta återgång till arbetet.
Vid kvarstående långvariga symtom efter cytostatikabehandling kan sjukskrivning behövas under ytterligare 2–3 månader, på hel- eller deltid, utöver ovanstående. Successiv upptrappning av arbetstiden kan underlätta återgång till arbetet efter sjukskrivning.
För patienter med tillfällig tunntarmsstomi krävs ytterligare en mindre operation när denna ska avlägsnas och tarmen kopplas ihop (anastomos), vanligen efter 3 månader. Patienter kan behöva sjukskrivning under tiden fram till operationen, eftersom de samtidigt återhämtar sig efter den mer omfattande behandlingen.
Vid metastaserad rektalcancer (stadium IV) finns oftast behov av sjukskrivning på heltid utan tidsbegränsning.
Vid metastaserad rektalcancer (stadium IV) och behandling med målsättning att bota kan ett fåtal av patienterna återfå en viss arbetsförmåga efter en längre tid, minst 6 månader. Det krävs då helt individuellt anpassad sjukskrivning och arbetsåtergång.

Försäkringsmedicinsk information

Vid rektalcancer har en snabb medicinsk utveckling medfört att behandlingen idag är alltmer individanpassad. Vid den försäkringsmedicinska bedömningen är det därför viktigt att den behandlingsansvariga läkaren har en dialog med patienten.

Psykiska reaktioner som sätter ned arbetsförmågan är vanliga såväl vid diagnosbeskedet som under och efter behandlingen (framför allt oro, inslag av ångest och även dödsångest, sömnproblem och existentiella funderingar). Dessa reaktioner kan kvarstå under lång tid, och även debutera många månader senare. Behovet av psykosocialt stöd med inriktning mot cancerpatienter kan vara stort både tidigt vid diagnosbesked liksom under och efter behandling.

Lokaliserad och lokalt avancerad rektalcancer (stadium I, II och III)

Utredningarna är omfattande och kräver både tid och förberedelser (till exempel laxering) som innebär att patienten behöver avstå från att arbeta. Möjligheten att fortsätta arbeta är viktig för en del patienter, och därmed kan individuell anpassning, ofta med partiell sjukskrivning, behövas.

Under behandlingsfasen kan de flesta patienter inte arbeta. Läknings- och återhämtningsperioden är lång, upp till ett halvår, och inkluderar både sviterna efter operationen, strålbehandlingen och sena effekter av eventuell cytostatikabehandling. Under den perioden behöver tunga lyft och annan tyngre fysisk ansträngning undvikas tills full läkning av operationssåren har uppnåtts.

För de patienter som har fått stomi krävs olika anpassningar både i det dagliga livet och i arbetet.

För patienter med permanent stomi kan vissa hygieniska restriktioner för yrken inom bland annat livsmedelshantering finnas. Det är viktigt att kommunicera med arbetsgivaren tidigt i dessa fall.

Metastaserad rektalcancer (stadium IV)

Vid metastaserad rektalcancer är återgång i arbete inte aktuellt för de flesta patienter, eftersom cancersjukdomen fortskrider relativt snabbt – även om de inledningsvis kan må lite bättre. Ett fåtal patienter som genomgår behandling med syfte att bota kan dock önska att återgå till arbete, ofta på deltid. Detta förutsätter individuell anpassning och tät dialog mellan patient, behandlande läkare, arbetsgivare och Försäkringskassan.

Sviterna efter behandlingen kan bli varaktiga och sätta ned arbetsförmågan permanent.

Symtom, prognos, behandling

Kort om diagnosen

Rektalcancer drabbar drygt 2 000 personer årligen i Sverige och är något vanligare hos män. Medianåldern för insjuknande är drygt 70 år, men incidensökningen börjar vid cirka 50 års ålder och enstaka fall finns även ned i 20-årsåldern (främst ärftliga varianter).

Rektalcancer delas in i fyra stadier enligt TNM-systemet. Stadieindelningen är viktig för prognos och behandlingsbeslut:

I: lokaliserad cancer – sitter i tarmen

II: lokaliserad cancer – har vuxit genom tarmväggen

III: lokalt avancerad cancer – spridd till närliggande lymfkörtlar

IV: metastaserad cancer – spridd till andra organ.

Symtom

Det vanligaste första symtomet är synlig tarmblödning, ofta vid avföring. Med tiden tillkommer täta, smärtsamma trängningar till avföring kombinerat med riklig slembildning. Vid mer avancerad rektalcancer utvecklas viktnedgång på grund av dålig aptit, blodbrist (anemi på grund av blödning från cancern) och allmän trötthet. Kvinnor kan ibland även få symtom från slidan. Tilltagande lokala smärtor är vanliga när cancern växer.

Prognos

Prognosen mätt som 5-årsöverlevnad har blivit allt bättre med nyutvecklade operationsmetoder, strålning och flera nya onkologiska läkemedel. Avgörande är dock hur långt gången cancern är vid diagnostisering. Så här ser 5-årsöverlevanden ut för de olika stadierna:

I och II: 85–95 %

III: cirka 70 %

IV: cirka 15 %.

Metastaserad rektalcancer är i en majoritet av fallen kronisk med dålig prognos. Dock lever allt fler av personerna med spridd cancer allt längre tid med sin sjukdom, även om den inte är botbar.

Behandling

Lokaliserad och lokalt avancerad rektalcancer (stadium I, II och III)

Botande behandling är alltid kirurgisk och innebär att hela eller en del av ändtarmen avlägsnas. Om nedre delen av ändtarmen opereras bort får patienten en permanent tjocktarmsstomi (kolostomi). Operationen är mycket omfattande. När övre delen avlägsnas, kopplas vanligen resterande ändtarm samman med tjocktarmen (anastomos). Under läkningen får patienten en tillfällig tunntarmsstomi, som avlägsnas vid en senare operation.

Flertalet patienter strålbehandlas före operationen, för en del kombinerat med cytostatikabehandling. Efter operationen får patienter med förhöjd risk för canceråterfall ofta tilläggsbehandling med cytostatika, vanligen var 14:e dag i 6 månader.

När behandlingen är avslutad följs patienterna med kontroller i 3–5 år och därefter med koloskopi vart 5:e år.

Metastaserad rektalcancer (stadium IV)

Omkring 35 % av patienterna har eller utvecklar metastaserad rektalcancer. Hos cirka 20 % finns spridningen till andra organ, oftast till lever och lungor, redan vid diagnosen, och hos cirka 15 % vid återfall i tidigare behandlad rektalcancer. Behandling krävs alltid, men har olika syfte för olika patienter.

För majoriteten med metastaserad rektalcancer är det aktuellt med livsförlängande och lindrande behandling med cytostatika och målinriktad farmakologisk behandling. Vissa patienter kan även erbjudas immunterapi. För en del patienter kan det vara aktuellt med mindre operationer, främst stomi, och enstaka gånger strålning.

Strålbehandling mot primärtumören eller enstaka metastaser kan bli aktuellt vid besvärande symtom.

Enstaka patienter kan erbjudas kirurgi med målet att bota (kurativ kirurgi), men bara om spridningen är väl avgränsad (nära ändtarmen eller till lever eller lungor) och alltid kombinerad med cytostatikabehandling, målinriktad farmakologisk behandling eller immunterapi.

Alla patienter får efter behov annan lindrande och stödjande behandling, som smärtlindring, blodtransfusioner, näringstillskott etc.

Funktionsnedsättning

Vanliga funktionsnedsättningar vid rektalcancer är täta, smärtsamma trängningar med blodig och slemmig avföring, nedsatt aptit, viktnedgång och blodbrist. Dessa kan i sin tur leda till nedsatt muskelkraft, nedsatt fysisk och psykisk uthållighet och orkeslöshet. Psykiska reaktioner som oro, ångest och sömnproblem är vanliga. Problemen kan uppstå både vid lokaliserad och metastaserad rektalcancer och under alla faser av sjukdomen (diagnostik, behandling och återhämtningsperiod). Graden av funktionsnedsättning är generellt sett högre vid metastaserad än vid lokaliserad sjukdom. Förutom symtom från grundsjukdomen kan det tillkomma funktionsnedsättning i samband med olika behandlingar. Lokaliserad och lokalt avancerad rektalcancer

Operationen är omfattande och medför antingen en tillfällig tunntarmsstomi eller en permanent tjocktarmsstomi (kolostomi). Båda påverkar tarmfunktionen och behöver skötsel, och det kan ta tid att psykiskt vänja sig vid stomisituationen.
Cytostatikabehandling (vid lokaliserad eller metastaserad sjukdom) ger ofta biverkningar som nedsatt psykisk uthållighet, orkeslöshet, illamående och kräkningar samt nedsatt aptit. Under behandlingsperioden är ökad infektionskänslighet vanligt. Neuropatier kan ge nedsatt känsel/domningar, stickningar och smärta i händer och fötter, besvären kan i vissa fall bli kroniska.
Strålbehandling kan ge biverkningar i form av smärta, fördröjd sårläkning eller kroniska hudproblem. Andra biverkningar är inverkan på urineringsfunktionen (främst för män), med ökade trängningar och minskad blåskapacitet. Slidans slemhinna blir ofta förtunnad, lättblödande och oelastisk över tid.

Under uppföljningsfasen kan oregelbunden tarmfunktion, med eller utan stomi, förekomma. Metastaserad rektalcancer Utöver funktionsnedsättning orsakad av grundsjukdomen tillkommer symtom från de organ som metastaserna har drabbat i takt med att sjukdomen fortskrider (vanligen lever och lungor). Operationer, stomier och cytostatikabehandling kan ge ytterligare funktionsnedsättning (se beskrivningar ovan). De psykiska reaktionerna är ofta uttalade (främst dödsångest).

Aktivitetsbegränsning

Tunga lyft och annan tyngre fysisk ansträngning måste undvikas under läkningsperioden och oftast även i början av återhämtningsperioden. Kvarstående smärta och nedsatt muskelkraft kan leda till svårigheter att förflytta sig och att hantera föremål, tre till sex månader efter operationen. Det kan till exempel vara

svårt att växla mellan sittande och stående, resa sig från sittande eller knästående
svårt att sitta under längre perioder
svårt att lyfta och bära föremål
svårt att gå.

Nedsatt psykisk uthållighet och orkeslöshet kan även göra det svårare att fokusera och behålla uppmärksamheten. Det kan även bli svårare att hantera stress och andra psykologiska krav.

Information om rehabilitering

Det är viktigt att fysisk rehabilitering i form av individanpassad konditionsträning och allmän muskelträning med stöd av fysioterapeut inleds i samråd med patienten och vid behov med behandlande kirurg eller onkolog.

Läckage från tarmöppningen (anus) kan försvåra för patienten att återgå till arbete. Råd från dietist och hjälpmedel underlättar i dessa fall. För stomipatienter är kontakt med stomisjuksköterska viktigt.

Både vid psykiska och fysiska besvär kan patienten behöva ett cancerrehabiliteringsteam med flera olika professioner, exempelvis kurator, psykolog, dietist, fysioterapeut och arbetsterapeut.

Patienten kan behöva en ergonomisk arbetsplatsbedömning för att se över behov av arbetsanpassning och arbetshjälpmedel, särskilt vid fysiskt ansträngande arbete eller enformiga och belastande kroppsställningar.

Anpassning av arbetsuppgifter, flexibla arbetstider och ett annat transportsätt till arbetet kan underlätta att återgå till arbetet. Närhet till toaletten kan vara en förutsättning för arbetsåtergång, ibland även lång tid efter behandlingen.

Om distansarbete är möjligt kan det vara ett sätt att minska risken för infektioner. Det kan också ge mer ork över till arbetet.