Efter komplikationsfri bröstbevarande operation med mindre lymfkörtelingrepp vid icke-spridd bröstcancer kan arbetsförmågan vara helt nedsatt från 3 till uppemot 6 veckor.
Efter större komplikationsfritt lymfkörtelingrepp och/eller mastektomi vid icke-spridd bröstcancer kan arbetsförmågan vara helt nedsatt från 4 till uppemot 8 veckor.
Under pågående cytostatikabehandling av icke-spridd bröstcancer är arbetsförmågan oftast helt eller delvis nedsatt. Ett fåtal patienter kan ha hel arbetsförmåga mellan behandlingstillfällena. Deltidsarbete underlättas i de fall arbetstiderna kan anpassas efter cytostatikabehandlingen
Efter avslutad cytostatikabehandling av icke-spridd bröstcancer kan arbetsförmågan i vissa fall vara nedsatt uppemot ett år, men många kan successivt återgå i arbete efter 2–4 månader.
Under komplikationsfri strålbehandlingsperiod av icke-spridd bröstcancer är arbetsförmågan ofta god. Om patienter fått cytostatikabehandling före strålbehandlingen kan arbetsförmågan vara helt nedsatt under behandlingsperioden på grund av kvarstående biverkningar.
Vid efterbehandling av icke-spridd bröstcancer med hormonella medel är arbetsförmågan ofta god, men vissa individer har partiellt nedsatt arbetsförmåga under hela behandlingsperioden.
Vid efterbehandling av icke-spridd bröstcancer med antikroppar är arbetsförmågan ofta god, men vissa kan ha partiellt nedsatt arbetsförmåga under behandlingsperioden.
Vid spridd bröstcancer till organ utanför bröst/armhåla (fjärrmetastaser) är i de flesta fall arbetsförmågan helt nedsatt livet ut. Enstaka individer kan ha långa perioder med normal arbetsförmåga, andra har arbetsförmåga till viss del.
Försäkringsmedicinsk information
Vid en bröstcancerdiagnos ska en individuell rehabiliteringsplan upprättas. Rehabiliteringsåtgärder ska påbörjas under den akuta sjukdomstiden men kan behöva fortsätta/inledas efter avslutade behandlingar. Insatserna kan ske i grupp eller individuellt.
Vid rehabiliteringsinsatser till följd av bröstcancersjukdomen och dess behandling, exempelvis gruppstödsamtal eller lymfterapi, kan patienten helt eller delvis behöva avstå från arbete.
Vid bröstcancer är anpassning av arbetsuppgifterna ofta aktuell och kontakt med arbetsgivaren angående situationen kan underlätta individens möjlighet att återgå i arbete.
Symtom, prognos, behandling
Symtom
1) Bröstcancer, icke-spridd (lokoregionalt begränsad): Icke-spridd bröstcancer ger i allmänhet inga symtom. Behandlingarna som ges i syfte att bota cancern kan ge upphov till många olika, ibland mycket svåra biverkningar, som kan bestå i många år.
2) Bröstcancer, spridd: Vid spridd bröstcancer är symtomen helt beroende av vilka organ som drabbas. Metastaser i skelett kan t ex leda till svår värk, benbrott och oförmåga att gå, lungmetastaser till svårigheter att andas. Metastaser i hjärna kan leda till förlamningar och kognitiva nedsättningar.
Prognos
1) Bröstcancer, icke-spridd: De flesta blir friska om bröstcancern upptäcks och behandlas tidigt och lämplig tilläggsbehandling ges. Ungefär en femtedel av de som insjuknat i bröstcancer kommer att få spridning till organ utanför bröst och armhåla. För vissa kan spridning redan ha uppstått när brösttumören diagnostiseras, i andra fall kan spridning uppträda många år efter primärbehandlingen.
2) Bröstcancer, spridd: Bröstcancer som spridits till organ utanför bröst/armhåla är i princip obotbar och leder oftast till döden. Undantagsvis, endast i ett par procent av de drabbade, kan man få så god effekt av behandlingarna att man skulle kunna bedöma patienten som botad. Ibland kan sjukdomsbromsande behandling ha effekt i många år och remissioner (påtagliga förbättringar i patientens tillstånd) kan förekomma. Det går inte att förutsäga förloppet eller hur länge patienten kommer att leva, spännvidden är från några veckor till över 10 år efter diagnos. Medelöverlevnaden efter diagnos av fjärrmetastaser från bröstcancer är under 5 år.
Behandling
1) Bröstcancer, icke-spridd: Vid icke-spridd bröstcancer är behandlingen nästan alltid kirurgisk. En del av, eller hela, bröstet tas bort och ett lymfkörtelingrepp utförs i armhålan. Någon form av tilläggsbehandling ges i regel med cytostatika före eller efter operation (oftast under 5-6 månader, ibland längre), strålbehandling (under 3-7 veckor) och/eller hormonell behandling (under 5-10 år). Efter avslutad hormonell behandling återställs funktionen i allmänhet inom några månader. En del patienter får även andra periodiska behandlingar, exempelvis antikroppsbehandling under ett år eller skelettskyddande injektioner under några år (för behandling se även det nationella vårdprogrammet för bröstcancer 2018).
2) Bröstcancer, spridd: Behandling i syfte att bromsa och lindra sjukdomen sker med cytostatika, antikroppsbehandling, hormonell behandling, strålbehandling, smärtlindring och skelettstärkande behandling och ibland med kirurgi. Den anpassas helt individuellt efter tumörens egenskaper och metastasernas lokalisation.
Funktionsnedsättning
1) Bröstcancer, icke-spridd: Cancerbeskedet och efterföljande behandling kan ge psykiska reaktioner exempelvis emotionell instabilitet, känslomässig uppfattning av kroppen som kan påverka funktionsförmågan under en längre tid.
En operation vid icke-spridd bröstcancer påverkar i regel inte det fysiska funktionstillståndet i någon större omfattning på lång sikt. Lättare smärtor, stramning och ömhet i operationsområdet kan förekomma. Vid postoperativa komplikationer, såsom sårinfektion eller nervsmärta, kan funktionen påverkas under en längre tid. På grund av behandling och inaktivitet kan muskelstyrka och muskeluthållighet påverkas. Efter ett större ingrepp i armhålan kan rörligheten i axelleden påverkas negativt. Enstaka patienter får ett kraftigt kroniskt lymfödem i armen på den behandlade sidan som medför smärta och betydligt nedsatt rörelseförmåga livslångt.
Cytostatikabehandling medför hos de flesta illamående, trötthet, kognitiv nedsättning såsom minnesstörning och koncentrationssvårighet, infektionskänslighet, muskelvärk och hudinflammationer. Känseln i händer och fötter är vanligen nedsatt vilket försämrar motoriken. Denna nedsättning kan i enstaka fall vara bestående.
Strålbehandling kan ge viss sveda och lättare smärta i huden under ett par veckor i slutet av behandlingen och upp till flera månader efter avslutad behandling. Under strålbehandlingstiden är trötthet vanligt förekommande. Strålbehandling kan dock ge livslånga besvär med fibros och rörelseinskränkning, i strålområdet. Patienter som fått strålbehandling och cytostatikabehandling har ofta en förvärrad, och ibland, länge kvarstående trötthet.
Hormonell behandling kan ge övergångsbesvär, som blodvallningar och svettningar. Andra biverkningar som kan förekomma är svåra sömnstörningar, kognitiv nedsättning, koncentrationsproblem och ökad uttröttbarhet under behandlingen. En variant av hormonell behandling, s.k. aromatashämmare, kan leda till förändringar i senor och leder, artralgi/tenosynovit syndrom, vilket kan sätta ned rörelseförmågan betydligt under behandlingstiden och vanligen en tid efter behandlingens avslut. Behandling med goserelin kan ge kognitiv nedsättning och minskad stresstolerans.
Antikroppsbehandling kan medföra diffusa ledbesvär. Hos ett fåtal uppträder hjärtsvikt vilket sätter ned funktionsförmågan betydligt (se rekommendation för hjärtsvikt).
2) Bröstcancer, spridd: Vid spridd bröstcancer är funktionsnedsättningen helt beroende av vilka organ som drabbas och vilka bieffekter behandlingarna ger och varierar i takt med hur och om patienten svarar på lindrande behandling. De funktionsnedsättningar som finns beskrivna för icke-spridd bröstcancer kan vara aktuella även för spridd bröstcancer.
Aktivitetsbegränsning
1) Bröstcancer, icke-spridd: Vid icke-spridd bröstcancer varierar aktivitetsbegränsningarna beroende på vilken behandling individen får. Vanligt förekommande aktivitetsbegränsningar efter operationen är svårigheter med motoriken, t.ex. att använda hand och arm liksom att lyfta och bära föremål.
Efter cytostatikabehandling och under hormonell behandling kan individen även ha svårigheter att minnas, att koncentrera sig, vara trött och orka mindre, vilket ibland kan påverka aktivitetsförmågan exempelvis att fatta beslut, genomföra daglig rutin, hantera stress och andra psykologiska krav under lång tid efter avslutad behandling. Gångförmågan kan även vara påverkad p.g.a. trötthet.
2) Bröstcancer, spridd: Vid spridd bröstcancer varierar aktivitetsbegränsningen från person till person, vilka organ som drabbats av metastaser och utifrån vilken behandling som ges. De aktivitetsbegränsningar som finns beskrivna för icke-spridd bröstcancer kan vara aktuella även för spridd bröstcancer.
Information om rehabilitering
1) Bröstcancer, icke-spridd: Det finns en stor spännvidd för hur en given sjukdom och dess behandling påverkar olika individers arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar.
Efter operation, cytostatikabehandling och strålning kan successiv återgång i arbete med partiell sjukskrivning vara lämpligt. Upptrappning av arbetstiden kan ske med ett långtidsperspektiv eftersom biverkningar av genomgången och pågående behandling kan kvarstå upp till flera år. Ibland kan patienten behöva avstå från arbete för att genomgå strålbehandling.
Psykisk och somatisk samsjuklighet bidrar ofta till ytterligare nedsatt arbetsförmåga. Det är vanligt med psykiska reaktioner, såväl vid diagnosbesked som under och en tid efter behandlingen, exempelvis akut eller försenad krisreaktion, depressiva symtom, ångest, oro för återfall och sömnstörning (se adekvata rekommendationer för psykiska diagnoser).
2) Bröstcancer, spridd: Vid spridd bröstcancer krävs i de flesta fall livslång sjukskrivning. En mindre del av patientgruppen kan arbeta helt eller delvis i längre eller kortare perioder.