Vid lindrig ulnariskompression finns normalt inget behov av sjukskrivning.
Vid ulnariskompression med uttalad kraftnedsättning kan behov av sjukskrivning finnas i väntan på operation eller under tiden som anpassning av arbetsuppgifterna sker.
Efter operation av ulnariskompression kan behov av sjukskrivning finnas upp till 8 veckor, partiell eller hel, beroende på ingrepp och arbetsuppgifter.
Försäkringsmedicinsk information
Det finns en spännvidd för hur en given sjukdom eller skada påverkar olika individers arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning.
Vid bedömning av arbetsförmåga ska hänsyn tas till om tillståndet gäller dominant (höger för högerhänta, vänster för vänsterhänta) eller icke dominant sida, förutsatt att detta är relevant för det arbete som är aktuellt.
Vid lindriga symtom är sjukskrivning oftast inte aktuellt, men i avancerade fall kan behov av sjukskrivning finnas.
Symtom, prognos, behandling
Ulnariskompression orsakas av en nervinklämning, antingen vid armbågen eller vid handleden. Symtomen är smärta, domningar och stickningar i ring- och lillfinger och efter hand även nedsatt känsel och svaghet. Behandlingen är farmakologisk, arbetsterapeutisk/fysioterapeutisk eller kirurgisk. Tillståndet kan drabba båda könen och alla åldersgrupper men förekommer särskilt ofta hos yngre och medelålders individer.
Farmakologisk behandling innefattar smärtstillande eller anti-inflammatorisk medicin. Arbetsterapuetisk/fysioterapeutisk behandling innebär ergonomisk rådgivning, träningsprogram och behandling med stödskenor (ortoser). Kirurgi övervägs om domning och känselstörning blir konstant över dygnet, eller om patienten har motoriskt bortfall. Operation utförs oftast som ett polikliniskt ingrepp i form av nervfriläggning vid armbågen eller handleden. Efter operation rekommenderas begränsning av böjning av armbågen i 3-6 veckor.
Obehandlat medför ulnariskompression ofta en successiv försämring av symtom och handfunktion med tilltagande känselnedsättning i ring- och lillfinger samt svaghet i handgreppet. I avancerade fall kan muskelatrofi (förlust av muskelvävnad) uppstå liksom felställningar i handen på grund av obalans i muskeltonus (klofingerställning). Dessa kan ge permanent nedsatt handfunktion.
Funktionsnedsättning
Ulnariskompression kan medföra smärta och domning i handen samt nedsatt styrka och uthållighet i handens muskulatur. Tillståndet kan medföra nedsatt känsel, nedsatt förmåga att känna temperatur, vibration och tryck samt nedsatt koordination i handen. I avancerade fall kan uttalad kraftnedsättning i handgreppet bli ett arbetshinder.
Aktivitetsbegränsning
Ulnariskompression kan medföra svårigheter med handens finmotorik (exempelvis att plocka upp föremål med handen, gripa om och släppa föremål och hantera föremål), att lyfta och bära föremål och att använda hand och arm (exempel att använda fingrar, händer och armar för att dra föremål till sig, skjuta från sig, sträcka sig efter föremål). Förmågan att skriva på tangentbord eller skriva för hand kan påverkas vid uttalade besvär. Tillståndet medför svårigheter att utföra arbetsuppgifter som kräver att armbågen eller handleden stöds mot underlaget under en längre tid och statisk belastning av arm och hand. Svårigheterna kan kvarstå en tid efter eventuell operation och i vissa fall bli långvariga eller permanenta.
Information om rehabilitering
Ulnariskompression kan uppstå eller förvärras av yttre tryck, exempelvis när armbågen eller handleden en längre tid stöds mot underlaget. Skrivbordsarbete och arbete vid dator kan medföra sådana situationer. Uttalad kraftnedsättning i handgreppet kan försvåra eller omöjliggöra tunga arbetsuppgifter. Ergonomisk arbetsplatsbedömning och anpassning av arbetet bör övervägas tidigt.