Vid lindrig systemisk lupus erythematosus (SLE) kan behov av sjukskrivning på heltid upp till 2 månader finnas.
Vid medelsvår till svår systemisk lupus erythematosus (SLE) kan behov av sjukskrivning upp till 6 månader på heltid finnas.
Vid systemisk lupus erythematosus (SLE) med trötthet (fatigue) och kognitiv nedsättning kan sjukskrivning vara aktuellt i mer än 6 månader på heltid.
Vid systemisk lupus erythematosus (SLE) med trötthet (fatigue) och kognitiv nedsättning kan arbetsförmågan i vissa fall bli varaktigt nedsatt, partiellt eller helt, beroende på grad av funktionsnedsättning och dess påverkan på aktivitetsförmågan.
Vid systemisk lupus erythematosus (SLE) med engagemang av inre organ såsom vid till exempel njurinflammation (lupusnefrit med dialys och transplantation) kan sjukskrivning vara aktuellt i mer än 6 månader.
Försäkringsmedicinsk information
Det finns en spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning.
Personer med SLE behandlas och kontrolleras som regel av reumatolog. Samsjuklighet med till exempel hjärt-kärlsjukdom, njurinflammation, diabetes eller andra autoimmuna sjukdomar är vanligt och kan påverka arbetsförmågan. Vissa personer drabbas av kvarstående långdragen (ofta svårbehandlad) smärtproblematik, trötthet (fatigue) och/eller kognitiv nedsättning, utan tecken till annan aktivitet i sjukdomen.
Partiell sjukskrivning bör övervägas. Anpassning av arbetsuppgifter kan behövas tillfälligt eller permanent. I vissa fall kan arbetsbyte behöva övervägas. Arbetsförmågan kan i vissa fall vara varaktigt nedsatt, partiellt eller helt.
Symtom, prognos, behandling
SLE (systemisk lupus erythematosus) är en autoimmun inflammatorisk reumatisk sjukdom utan känd enskild orsak och med en mångfacetterad sjukdomsbild. Sjukdomen drabbar vanligen leder, hud, hår och blodbild, men kan drabba även njurar, hjärt- och/eller lungsäck, hjärta, lungor, blodkärl och nervsystemet. Symtomen är uttalad trötthet (fatigue), smärta vid led- och/eller muskelinflammation, feber och allmänpåverkan, hudutslag på grund av uv-ljusexponering, nedsatt psykisk och fysisk uthållighet samt sömnproblem. Tillståndet kan medföra kärlkramp och Raynods fenomen/vita fingrar, i fingrar och tår. Vid mer allvarliga fall kan sjukdomen medföra neurologiska problem, depressioner, psykoser och krampanfall.
Sjukdomens förlopp varierar från relativt mild och begränsad till enstaka organ, till betydligt mer aggressiv med flera inre organ inblandade. Sjukdomen är kronisk men förlöper ofta i skov. Vid skov kan funktionen vanligen förbättras efter några veckor med inflammationsdämpande och immunmodulerande läkemedel men det beror på vilka organ som är drabbade. I vissa fall kan funktionen vara varaktigt nedsatt både till följd av sjukdomen i sig och till följd av medicineringen.
Prognosen avseende bestående funktionsnedsättningar och organskada har förbättrats betydligt på senare år på grund av mer aktiv behandling, men både sjukdomen i sig och behandlingen medför ökad risk för bland annat hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, infektioner, ledinflammationer (som vid svåra falla kan medföra protesoperation) och benskörhet.
Behandlingen är framför allt olika typer av immunhämmande läkemedel.
Funktionsnedsättning
Skov av SLE kan medföra uttalad trötthet (fatigue), smärta vid ledinflammation, nedsatt psykisk och fysisk uthållighet samt sömnproblem. Tillståndet kan medföra nedsatt rörlighet i leder, nedsatt muskelstyrka och gångmönstret kan påverkas. Sjukdomen kan även innebära kognitiva problem (exempelvis nedsatt koncentration, tankeförmåga, abstrakt tänkande, kognitiv flexibilitet, förmåga att känna igen olika stimuli, minnesproblem). Andra problem är psykisk och emotionell instabilitet. Tillståndet kan ge ökad känslighet för lukt, ljud och ljus samt domningar och känselbortfall i fingrar och tår. I vissa fall kvarstår smärta i leder, nedsatt psykisk uthållighet, trötthet och kognitiva besvär mycket länge. Vid mer allvarliga fall kan sjukdomen medföra neurologiska problem, njurinflammation och annan påverkan på urinvägarnas organ samt påverkan på hjärt- eller lungfunktioner och funktionerna för vatten-, mineral- och elektrolytbalans kan förekomma.
Aktivitetsbegränsning
SLE kan medföra svårigheter att bibehålla kroppsställning (exempelvis att stå eller sitta längre perioder). Patienten får svårigheter att gå och gå i trappor. Det innebär också svårigheter att röra sig på olika sätt (exempelvis att krypa, klättra, springa eller hoppa) och att använda transportmedel. Tillståndet kan medföra nedsatt finmotorik i handen samt svårigheter att lyfta och bära föremål från en plats till en annan. SLE kan även inverka på förmågan att fokusera uppmärksamheten och hjärntrötthet (fatigue) kan påverka möjligheten att delta i sociala sammanhang med många intryck. Tillståndet kan medföra svårigheter att lösa problem, fatta beslut, företa enstaka och mångfaldiga uppgifter, genomföra daglig rutin och hantera stress och andra psykologiska krav. Det kan även medföra svårigheter att kommunicera genom att ta emot talade och skrivna meddelanden.
Information om rehabilitering
Ergonomisk arbetsplatsbedömning för att se över behov av arbetshjälpmedel eller anpassning av arbetsuppgifter (kan gälla både fysiskt och kognitivt) kan vara aktuellt. Anpassning av arbetstid kan underlätta återgång i arbete. Byte av arbetsuppgifter eller arbete kan vara aktuellt.
Vid uttalade symtom bör multimodala teaminsatser övervägas liksom vid behov andra specialister.
Det är viktigt med tidig dialog mellan hälso- och sjukvården, arbetsgivaren och Försäkringskassan.
Kontakt med rehabiliteringskoordinator kan vara lämpligt för att underlätta samverkan.