Vid lindrig höftledsartros med smärta vid ansträngning och där arbetet innefattar lätt fysisk belastning kan det finnas behov av partiell sjukskrivning (för partiell sjukskrivning se viktig information under rubriken Försäkringsmedicinsk information).
Vid lindrig höftledsartros med smärta vid ansträngning och där arbetet innefattar måttlig fysisk belastning kan arbetsförmågan vara nedsatt upp till 3 veckor på heltid, med efterföljande partiell sjukskrivning (för partiell sjukskrivning se viktig information under rubriken Försäkringsmedicinsk information).
Vid lindrig höftledsartros med smärta vid ansträngning och där arbetet innefattar hög fysisk belastning kan arbetsförmågan vara nedsatt upp till 6 veckor på heltid, med efterföljande partiell sjukskrivning (för partiell sjukskrivning se viktig information under rubriken Försäkringsmedicinsk information).
Vid medelsvår höftledsartros med smärta vid ansträngning och svårigheter att röra sig och där arbetet innefattar lätt fysisk belastning kan arbetsförmågan vara nedsatt upp till 3 veckor på heltid, med efterföljande partiell sjukskrivning (för partiell sjukskrivning se viktig information under rubriken Försäkringsmedicinsk information).
Vid medelsvår höftledsartros med smärta vid ansträngning och svårigheter att röra sig och där arbetet innefattar måttlig fysisk belastning kan arbetsförmågan vara nedsatt upp till 6 veckor på heltid, med efterföljande partiell sjukskrivning (för partiell sjukskrivning se viktig information under rubriken Försäkringsmedicinsk information).
Vid medelsvår höftledsartros med smärta vid ansträngning och svårigheter att röra sig och där arbetet innefattar hög fysisk belastning kan arbetsförmågan vara nedsatt upp till 12 veckor på heltid, med efterföljande partiell sjukskrivning (för partiell sjukskrivning se viktig information under rubriken Försäkringsmedicinsk information).
Vid svår höftledsartros med smärta i vila och svårigheter att röra sig och oavsett grad av fysisk belastning i arbetet kan arbetsförmågan vara nedsatt upp till 12 veckor på heltid, eller fram till operation.
Vid höftledsartros och utförd höftprotesoperation, där arbetet innefattar lätt fysisk belastning, kan arbetsförmågan vara nedsatt upp till 8 veckor på heltid, med efterföljande partiell sjukskrivning tills patienten efter individuellt anpassad och handledd träning uppnått god/full funktion och aktivitetsförmåga för att undvika försämring.
Vid höftledsartros och utförd höftprotesoperation, där arbetet innefattar måttlig fysisk belastning, kan arbetsförmågan vara nedsatt upp till 4 månader på heltid, med efterföljande partiell sjukskrivning tills patienten efter individuellt anpassad och handledd träning uppnått god/full funktion och aktivitetsförmåga för att undvika försämring.
Vid höftledsartros och utförd höftprotesoperation där arbetet innefattar hög fysisk belastning kan arbetsförmågan vara nedsatt upp till 6 månader på heltid, med efterföljande partiell sjukskrivning tills patienten efter individuellt anpassad och handledd träning uppnått god/full funktion och aktivitetsförmåga för att undvika försämring.
Vid samtliga svårighetsgrader av höftledsartros, grad av arbetsbelastning och samtidig fysisk eller psykisk samsjuklighet kan arbetsförmågan vara nedsatt på heltid under 3–6 månader, med efterföljande partiell sjukskrivning (för partiell sjukskrivning se viktig information under rubriken Försäkringsmedicinsk information).
Försäkringsmedicinsk information
Det finns en spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning.
Under den partiella sjukskrivningen behöver patienten genomgå grundbehandlingen enligt behandlingspyramiden: patientutbildning, fysisk träning och vid behov viktminskning, för att återfå arbetsförmågan. För patienter med höftartros bör tungt arbete undvikas helt. Aktivitetsbegränsning kvarstår i regel 2–6 månader efter en höftprotesoperation. Individuellt anpassad, successiv återgång i arbete under hel- och partiell sjukskrivning med målsättning att patienten med behandling och rehabilitering ska återfå optimal funktions- och aktivitetsförmåga. Fysisk och psykisk samsjuklighet kan påverka arbetsförmågan. Långvariga besvär av höftartros kan medföra psykiska besvär och nedsatt fysisk kondition vilket ökar risken för fetma, diabetes typ 2 och hjärtkärlsjukdom.
Symtom, prognos, behandling
Höftartros kan ge svåra symtom utan att lederna har påtagliga sjukliga förändringar och tvärtom. Huvudsymtomet är smärta i höftleden och funktionsnedsättningen styr diagnostiken och åtgärderna. Bilddiagnostik med röntgen och ultraljud kompletterar den kliniska undersökningen vid osäkerhet om diagnosen. Personer med artros kan bromsa försämringen i sin artrossmärta/artrossymptomatologi och även få mindre smärta och funktionsnedsättning genom att träna fysiskt, och gå ner i vikt om de är överviktiga. På så sätt kan de optimera belastningen på lederna. En del patienter kan dessutom skjuta fram en höftprotesoperation tack vare träningen. De patienter som även har psykiatrisk samsjuklighet kan ha nedsatt kroppskännedom och svårigheter att tolka kroppens signaler vid artros, vilket kan öka funktionsnedsättningen. För att träna en smärtande artrosled rätt behövs stöd samt kunskap om sjukdomen och behandlingsalternativen. Patienter med höftartros behöver ett strukturerat omhändertagande och behandling enligt en särskild behandlingspyramid där grundbehandlingen är patientutbildning, regelbunden och individuellt anpassad och handledd fysisk träning, samt vid behov viktminskning, som är grundbehandling för personer med artros. Om detta inte räcker är nästa steg tilläggsbehandling med exempelvis läkemedel och olika hjälpmedel. För en mindre grupp av höftartrospatienter kan en försämring med ökad svår smärta, vilovärk och stor funktionsnedsättning komma snabbt och vara svår att bromsa med grund- och tilläggsbehandling varvid det kan bli aktuellt med höftledsoperation. Behandlingen behöver utvärderas löpande, och sjukdomen behöver utredas på nytt inför eventuella förflyttningar mellan behandlingspyramidens olika delar. En princip är att fortsätta med grundbehandlingen oavsett hur svåra besvär patienten har, så långt det är möjligt (se vidare Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar – Reumatoid artrit, axial spondylartrit, psoriasisartrit, artros och osteoporos. Stöd för styrning och ledning, 2021).
Funktionsnedsättning
Höftledsartros medför smärta i området kring höftleden och strålar ofta från ljumsken ner i lårbenet mot knäleden. Det är vanligt med stelhet efter inaktivitet exempelvis på morgonen. Patienten kan ha varierande och växlande grad av igångsättningssmärta, belastningssmärta och vilovärk. Tillståndet innebär nedsatt rörlighet och stabilitet i höftleden, samt nedsatt muskelstyrka, muskeluthållighet, muskeltonus och stelhet i kringliggande muskler. Det kan även ge problem att kontrollera rörelser med benet samt påverkan på gångmönstret. Långvarig smärta och påverkan på sömnen kan medföra psykiska besvär, med trötthet, nedstämdhet, ångest och nedsatt koncentrationsförmåga. Det finns risk för nedsatt eller kraftigt nedsatt fysisk kondition.
Aktivitetsbegränsning
Höftledsartros kan medföra svårigheter att både bibehålla och ändra kroppsställning (exempelvis att sitta, att stå under längre stunder eller att ändra läge mellan sittande och stående). Patienten får svårigheter att gå och gå i trappor, även med hjälpmedel. Höftledsartros innebär också svårigheter att röra sig på olika sätt (exempelvis att krypa, klättra, springa eller hoppa). Patienten kan även få svårigheter att lyfta och bära föremål från en plats till en annan, samt att förflytta föremål med benen. Svårigheterna kan även handla om att fokusera uppmärksamheten, fatta beslut, hantera sin egen aktivitetsnivå, planera och fullfölja dagliga rutiner i vardagen. Tillståndet kan medföra svårigheter att vara fordonsförare och att använda transportmedel (exempelvis att komma upp på en cykel, gå i och ur en bil, kliva upp i kollektivtrafik). Långvarig höftsmärta påverkar sociala kontakter och deltagande i fysiska aktiviteter på arbetet och på fritiden.
Information om rehabilitering
För att möjliggöra att patienten kan vara kvar i arbetet på heltid eller deltid, eller för att främja en tidig arbetsåtergång efter sjukskrivning är det av största vikt att vården tidigt har kontakt med arbetsgivaren. Tidiga kontakter med arbetsplatsen etableras, för att vid behov göra arbetsplatsanpassningar som möjliggör att patienten kan vara kvar i arbete eller återgå i arbete efter sjukskrivning. Det kan vara aktuellt med ergonomiska förbättringsåtgärder, anpassade arbetsuppgifter eller omplacering. Fortsatt regelbunden individuellt anpassad egen träning minskar risken för återkomst av aktivitetsbegränsning och ordination av FaR® (fysisk aktivitet på recept, beslutsstöd från eFYSS) kan stödja den processen. Ett lagom rörligt arbete med möjlighet att ofta ändra arbetsställning är idealt. Det är viktigt att tidigt diskutera behov av åtgärder både vid tungt arbete och efter en höftledsoperation. Om det inte går att anpassa arbetsuppgifterna kan byte av arbete övervägas av patienten. Vården behöver tidigt samverka med arbetsgivare, företagshälsovård, Arbetsförmedlingen/coachingteam och Försäkringskassan.