Vid funktionsbegränsande cervikal rizopati där arbetsbelastningen innefattar fysiskt lätta arbeten (få lyft, ej statiska positioner med armar uppåt/framåt) kan sjukskrivning behövas i upp till 6 veckor på heltid. Symtomregressen är individuell och bör utvärderas efter hand.
Vid funktionsbegränsande cervikal rizopati där arbetsbelastningen innefattar fysiskt tunga arbeten (t.ex. bakåtböjning av huvud, huvudvridningar, statiska positioner med armar uppåt/framåt, tunga lyft) kan sjukskrivning behövas i upp till 8 veckor på heltid, eller längre i väntan på åtgärder (radiologi, blockader och/eller kirurgi).
Efter operation i halsryggen och arbetsuppgifter som inte belastar halsryggen (t.ex. få lyft, ej statiska positioner med armar uppåt/framåt) och där möjlighet till pauser/vila finns kan behov av sjukskrivning finnas upp till 6 veckor på heltid. Därefter successiv återgång i arbete.
Efter operation i halsryggen och tyngre arbetsuppgifter som belastar halsryggen (t.ex. bakåtböjning av huvud, huvudvridningar, statiska positioner med armar uppåt/framåt, tunga lyft) kan behov av sjukskrivning finnas upp till 12 veckor på heltid. Därefter successiv återgång i arbete.
För vissa individer med mycket stark smärta och neurologisk påverkan kan arbetsförmågan i vissa fall bli varaktigt nedsatt helt eller partiellt. Byte av arbete kan behöva övervägas.
Försäkringsmedicinsk information
Det finns en spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning.
Psykosociala faktorer har betydelse vid återhämtning vid cervikal rizopati. För många individer handlar det inte om att kirurgi kommer att göra dem helt bra, utan att man eliminerar den starkaste smärtan och därmed ökar livskvaliteten och möjligheterna att återgå i arbete av någon grad. De som dessutom haft en morfinkrävande smärta en längre tid före operation har erfarenhetsmässigt sämre förutsättningar att bli helt bra efter operation.
Så snart symtomen medger eller arbetsanpassning genomförts bör partiell sjukskrivning övervägas.
Vid kvarstående uttalade symtom och funktionsnedsättning 2-3 månader efter debuten är det ofta aktuellt med radiologisk utredning och eventuellt vidareremittering till specialistvård alternativt specialiserad rehabilitering. Detta kan förlänga behovet av sjukskrivning på hel- eller deltid.
Diskbråck med myelopati/ryggmärgspåverkan (M50.0) är ett allvarligare tillstånd som kan orsaka förlamning och innebär andra bedömningar och förutsättningar.
Symtom, prognos, behandling
Cervikal rizopati avser smärtor som strålar ut i en eller båda armarna. Orsaken är att nerverna i halsryggen är påverkade av t.ex. diskbråck. Diskvävnad eller degenerativa förändringar så som benpålagringar trycker på de utgående nerverna vilket orsakar smärta. Förutom smärta kan neurologisk påverkan i armarna förekomma i form av nedsatt kraft, påverkad känsel och nedsatta reflexer. Ofta har individen även nacksmärta.
Behandlingen innefattar som regel smärtlindring och fysioterapi. I vissa fall kan det bli aktuellt med blockader och/eller kirurgi. Majoriteten blir bättre inom 3 månader med icke-kirurgisk behandling. Kirurgi kan bli aktuellt hos de som har mer ihållande besvär och/eller kraftig symtomprogress.
Vissa individer utvecklar en mer långvarig smärta (över ett år) av kronisk karaktär, dessa individer kan ha återkommande akuta besvär. Degenerativa förändringar i halsryggen utan symtom är mycket vanligt hos individer över 40 år. Det är den kliniska bilden som är avgörande och en bedömning av hur de kliniska symtomen påverkar funktionsförmågan hos den enskilde individen bör göras tidigt.
Funktionsnedsättning
Cervikal rizopati kan medföra smärta i halsryggen som strålar ut i en eller båda armarna och händerna. Individen kan få nedsatt muskelstyrka, nedsatt fysisk uthållighet och nedsatt förmåga att förnimma kroppens ställning. Tillståndet kan även medföra påverkan på känselupplevelsen, som nedsatt känsel, att vanlig beröring blir smärtsam, domningar m.m. Många individer med nackproblem har en ostadighetsyrsel som kan medföra balansproblem. Mycket svåra smärtor kan påverka sömnen och koncentrationsförmågan. Huvudvärk är vanligt till följd av muskulär spänning men även nervpåverkan då vissa nerver försörjer området över bakhuvudet. Inskränkt rörlighet och ”nackspärr” är vanligt. Tillståndet kan även medföra nedsatt fysisk uthållighet.
Aktivitetsbegränsning
Nervpåverkan i halsryggen kan medföra svårigheter att lyfta och bära föremål (framför allt vikt från ca 5 kg) från en plats till en annan, att använda armar och händer, samt nedsatt finmotorik i händer. De aktiviteter som tydligast påverkar halsryggen negativt är extension (att sträcka huvudet bakåt/titta upp i taket) och att man har armar ovan axelplan (arbetsuppgifter där man har händerna högt upp och/eller långt fram), det sistnämnda innebär en tydlig belastning för nacken även om man inte har någon vikt i händerna.
Koncentrationssvårigheter kan förekomma som följd av smärtan, smärtorsakad sömnstörning eller som biverkan av läkemedel mot smärtan. Smärtlindrande läkemedel kan bidra till att det t.ex. inte är lämpligt att framföra fordon p.g.a. trötthet och sämre uppmärksamhet. Tillståndet kan även medföra svårigheter att hantera stress och andra psykologiska krav.
Opererade individer kräver extra restriktioner under ungefär 8 veckor efter kirurgin. Dessutom kan det initialt finnas en sårsmärta som kräver starkare smärtlindring vilket kan påverka aktivitetsnivån. Enstaka individer är ordinerade en stel krage postoperativt vilket omöjliggör vridrörelse i halsryggen och därmed påverkas förmågan att t.ex. framföra fordon.
Information om rehabilitering
Det viktigaste initialt är fysioterapi och smärtlindring. Ergonomisk arbetsplatsbedömning och behov av anpassning av arbetet är bra att överväga tidigt. Nacksmärta och/eller huvudvärk kan förbättras om patienten har möjlighet till kortare pauser/vila under arbetsdagen. Det är viktigt att undvika arbete som innebär extension (att sträcka huvudet bakåt/titta upp i taket) och att armarna är ovan axelplan. När det gäller halsryggen, behöver det inte alltid vara de tunga arbetsuppgifterna som är mest belastande utan det kan lika gärna vara fel position av nacken t.ex. arbete i tak. Det är bra med flexibilitet avseende hur många timmar per dag man arbetar vid partiell sjukskrivning. Resor till och från arbete kan vara påfrestande och det kan därför vara bättre att arbeta färre dagar per vecka. Det är viktigt att komma igång med rehabilitering vilket kan innebära behov av anpassat arbetsschema eller att avstå arbete viss tid.
Ovanstående åtgärder gäller även efter kirurgisk åtgärd.
Långvariga nackbesvär är ibland förknippade med psykosociala faktorer och arbetsrelaterade problem.
Vid risk för långvarig sjukskrivning kan det vara bra att utreda individens arbets- och livssituation samt tydliggöra en plan för återgång i arbete.
Om symtomen blir kroniska bör man överväga remiss till multimodal smärtrehabilitering. Omplacering eller byte av arbete kan behöva övervägas.