Vid skada på akillessena där arbetsbelastningen innefattar mindre krav på rörlighet, sittande arbete, kan behov av sjukskrivning finnas i upp till 2 veckor på heltid. Resor till och från arbetet kan underlätta återgång i arbete.
Vid skada på akillessena där arbetsbelastningen innefattar krav på rörlighet och belastning på hälsenan finns behov av sjukskrivning i 4 månader på heltid beroende på grad av belastning. I vissa fall finns behov av längre sjukskrivning. Anpassning av arbetsuppgifter kan förkorta sjukskrivningstiden och underlätta återgång i arbete.
Vid reruptur eller upptäckt av missad akillesseneruptur (s.k. kronisk akillesseneruptur) när kirurgi utförts och där arbetsbelastningen innefattar mindre krav på rörlighet eller sittande arbete kan behov av sjukskrivning finnas i upp till 3 veckor på heltid. Resor till och från arbetet kan efter denna tidsperiod underlätta återgång i arbete.
Vid reruptur eller upptäckt av missad akillesseneruptur (s.k. kronisk akillesseneruptur) när kirurgi utförts och där arbetsbelastningen innefattar krav på rörlighet och belastning på hälsenan kan behov av sjukskrivning finnas i upp till 6 månader på heltid beroende på graden av belastning. Anpassning av arbetsuppgifter kan förkorta sjukskrivningstiden och underlätta återgång i arbete.
Vid skada på annan muskel (t.ex. gastrocnemiusskada) och sena i underbenets bakre muskelgrupp där arbetsbelastningen innefattar mindre krav på rörlighet, sittande arbete kan behov av sjukskrivning finnas i upp till 2 veckor på heltid.
Vid skada på annan muskel (t.ex. gastrocnemiusskada) och sena i underbenets bakre muskelgrupp där arbetsbelastningen innefattar krav på rörlighet och belastning på foten kan behov av sjukskrivning finnas i upp till 10 veckor på heltid. Anpassning av arbetsuppgifter kan underlätta återgång i arbete.
Försäkringsmedicinsk information
Det finns en spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning.
Vid sittande arbete, och i arbeten med enbart mindre krav på rörelseförmåga, behöver inte arbetsförmågan vara nedsatt, men transport till och från arbetet kan krävas. Det är dock olämpligt att ha benet hängande nedåt på grund av risken för ökad svullnad, smärta och blodpropp och en kortare sjukskrivningsperiod kan därför vara aktuellt.
Senläkning är en långsam process och först efter 20 veckor tål senan tyngre belastning innan, dess föreligger ökad risk för att senan går av igen.
Symtom, prognos, behandling
En akut akillesseneruptur orsakas av en plötslig överbelastning av akillessenan. Senrupturen kan behandlas icke-kirurgiskt med gips och/eller ortos (ortopedisk stödanordning med kilar som successivt avvecklas) i 8 veckor eller med kirurgi och efterföljande gips och/eller ortos i 6-8 veckor.
Läkning av senan tar dock betydligt längre tid och risken för att senan går av igen (reruptur) är störst de första 4-6 veckorna efter avveckling av ortos.
Vid reruptur eller vid upptäckt av en missad akillesseneruptur (s.k. kronisk akillesseneruptur) krävs vanligen ett mer omfattande kirurgiskt ingrepp, med efterföljande gips/ortos i 6-8 veckor. Reruptur är vanligare efter icke-kirurgisk behandling.
För att återfå tillfredsställande funktion (muskelstyrka, uthållighet) krävs tidigt påbörjad (ca 2 veckor efter skadan) och långvarig fysioterapi i 6-12 månader, oavsett behandling.
Behandling av en muskelruptur (t.ex. gastrocnemius) skiljer sig helt, jämfört en senskada, här tillåts tidig belastning utan restriktioner, med smärta som begränsning. Skadan läker vanligen på upp till 6 veckor.
Funktionsnedsättning
Akillesseneruptur medför akut smärta, palpationsömhet och en palpabel grop på platsen för rupturen. Tillståndet ger nedsatt stabilitet i fotleden, nedsatt muskelstyrka och svårigheter att avveckla steget vid gång. Detta innebär att gångmönstret påverkas.
Obehandlat tillstånd påverkar balansen, ger nedsatt muskeluthållighet och krampkänsla i vadmuskeln och kringliggande muskulatur, samt återkommande svullnad. Det påverkade gångmönstret som innebär snedbelastning kan medföra sekundära besvär från till exempel ryggen. Nervskada kan förekomma och ger då nedsatt känsel på utsidan av foten.
Funktionsnedsättningar vid muskelruptur är framförallt belastningssmärta och rörelsesmärta. Kryckor kan behövas inledningsvis.
Aktivitetsbegränsning
Akillesseneruptur medför svårigheter att både ändra och bibehålla kroppsställning (exempelvis att stå och att ändra läge mellan sittande och stående) samt att gå i trappor, även med hjälpmedel. Det innebär också svårigheter att röra sig på olika sätt (exempelvis att krypa, klättra, gå längre sträckor, springa eller hoppa). Tillståndet medför även svårigheter att lyfta och bära föremål från en plats till en annan, flytta föremål med benen, samt att framföra fordon.
Muskelruptur medför svårigheter att gå och stå.
Information om rehabilitering
Ergonomisk arbetsplatsbedömning är viktigt framförallt vid arbeten med mycket gående eller annan ensidig belastning (som klättring på stege). Anpassning av arbetsuppgifter kan underlätta återgång i arbete. Tungt fysiskt arbete kan inte utföras de första 4-6 månaderna efter skada.
För patienter med gips eller ortos kan anpassat färdsätt till och från arbetsplatsen underlätta återgång i arbete.
Förutsättning för tidig återgång är att patienten har möjlighet att hålla benet i högläge för att minska svullnad och undvika blodpropp.