Ménières sjukdom

Senast uppdaterad:

Relaterade diagnoskoder (ICD–10–SE)

H81.0

Vägledning om sjukskrivning vid olika situationer

  • Patienter med lindriga yrselfall och en i övrigt stabil Ménières sjukdom: Utgå från att patienten inte behöver sjukskrivning.
  • Patienter med yrselfall av Ménières sjukdom som medför en påtaglig aktivitetsbegränsning och en återhämtningsfas där balans och hörsel är påverkade: Överväg sjukskrivning under perioden som yrselanfallet pågår samt under återhämtningsfasen.
  • Patienter med svåra yrselanfall: Överväg sjukskrivning på heltid i 3–6 veckor, så länge yrselanfallen pågår, men även under återhämtningen, eftersom ytterligare yrselanfall kan komma, om än mindre frekvent och intensivt. Ytterligare heltidsjukskrivning är motiverat vid långvariga skov. Överväg därefter sjukskrivning på deltid i 1–2 månader.
  • Patienter med medelsvårt skov med yrselanfall: Överväg sjukskrivning på heltid under de dagar anfallen pågår, 2–4 veckor, beroende på omfattningen av besvären med yrsel och hörsel. Ta även hänsyn till det psykiska måendet. Överväg därefter sjukskrivning på deltid under ytterligare 2–6 veckor under återgång till arbetet.

Försäkringsmedicinsk information

En sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan påverka arbetsförmågan på olika sätt. Bedöm därför alltid behovet av sjukskrivning efter individens unika förutsättningar och sysselsättning.

Ménières sjukdom är oförutsägbar vilket ger personen en osäkerhet om hen kommer att drabbas av yrselanfall, hörselpåverkan eller svår tinnitus under närmsta tiden och det är svårt att planera arbetsuppgifter. Oregelbundna anfall under lång tid ger ofta flera tillfällen med förnyad sjukskrivning vid återgång till arbete. Denna osäkerhet är ofta psykiskt belastande. Sjukskrivningstiden beror på hur ofta patienten får anfall och hur svåra dessa är. Även aktivitetsnedsättning på grund av hörselsymtom och personens psykiska mående påverkar sjukskrivningstiden.

Efter heltidssjukskrivning kan återgång till arbete underlättas med partiell sjukskrivning. Arbete delvis hemifrån kan övervägas vid återgång till arbete i de fall det är genomförbart.

Det är omöjligt att förutspå när nästa yrselanfall kommer eller hur länge ett skov i sjukdomen varar. Därför behöver en person med Ménières sjukdom prova att återgå till arbete, men med beredskap att åter behöva sjukskrivas på grund av nya yrselanfall. Vid upprepad korttidsfrånvaro på grund av anfall kan personen informeras om möjligheten att ansöka om särskilt högriskskydd för att befrias från karensdagen. Läs mer om särskilt högriskskydd på forsakringskassan.se.

Symtom, prognos, behandling

Ménières sjukdom är en kronisk sjukdom i innerörat som går i skov och påverkar balans och hörsel. Symtomens svårighetsgrad varierar och kan ändras med tiden. Diagnos är svår att ställa i början eftersom Ménières sjukdom är en kriteriediagnos och man behöver följa symtomens utveckling innan diagnos ställs. Sjukdomen debuterar på ett öra men kan efter en tid hos en del personer även drabba andra örat.

Se även försäkringsmedicinskt beslutsstöd för diagnosen hörselnedsättning och för diagnosen tinnitus.

Symtom

I perioder drabbas personen anfallsvis av akut svår yrsel, illamående, hörselnedsättning, tryck- eller fyllnadskänsla i det drabbade örat, tinnitus samt ljudöverkänslighet på ett öra. Sjukdomen är då i ett skov. Yrselattacken kan vara så svår att sjukhusvård krävs. Akut yrselanfall med intensiv rotatorisk yrsel, illamående och kräkningar varar i regel mellan cirka 30 minuter och upp till ett dygn, men yrsel, illamående, tinnitus och hörselnedsättning kan fortsätta längre medan personen är i ett skov. Hörseln kan återgå till normal nivå efter ett anfall, men efter flera anfall försämras hörseln gradvis. Anfallen kan komma med dagars eller veckors mellanrum, för att personen sedan kan vara utan anfall under månader eller år.

Efter ett antal år med Ménières sjukdom minskar de kraftiga yrselanfallen för de flesta. Man kan ändå känna av påtagliga balansproblem. Vissa kan få plötsliga attacker, så kallade drop-attacker, och tappa balansen och falla. Om Ménières sjukdom också drabbar det andra örat, kan kraftiga anfall av yrsel, hörselnedsättning och ökad tinnitus åter drabba personen. Hos en del personer drabbar sjukdomen båda öronen samtidigt.

Sjukdomsbilden är komplex och personer kan uppleva perioder av trötthet, koncentrationssvårigheter, ångest och depression, vilket är viktigt att fånga upp även om sjukdomsbilden domineras av de klassiska symtomen yrsel, hörselnedsättning och tinnitus.

Personen har under perioder utan anfall ofta kvarstående hörselnedsättning, tinnitus och sämre balansfunktion. Personerna får försämrad taluppfattning och kan även få en förvrängning av ljudbilden. Då anfall kommer oförutsägbart kan det leda till oro och stress inför framtiden och inför aktiviteter. För personen minskar känsla av kontroll och möjlighet att planera vardagen.

Karaktären av besvär, omfattning av dem och frekvens av anfall kan variera över tid och mellan olika individer. Om Ménières sjukdom drabbar båda öronen blir hörselproblemen väsentligt mer påtagliga liksom balanssvårigheterna.

Prognos

Vanligtvis börjar besvären i medelåldern, men även yngre och äldre kan drabbas. Med anfallen uppstår gradvis permanent försämring av innerörefunktionen. Det innebär att balansfunktionen försämras eller helt försvinner och att hörselnedsättningen kan bli grav på örat. Personerna får försämrad taluppfattning och kan även få en förvrängning av ljudbilden. Ibland kan hörseln ändras, fluktuera, från dag till dag vilket kan ge svårigheter att planera arbetsdag och att anpassa hörapparater. Tinnitus kan vara bestående. I de fall när även andra örat drabbas sker det vanligtvis efter ett antal år.

Behandling

Behandlingen syftar till att lindra besvären då botande behandling saknas. Det finns läkemedel som minskar yrsel och illamående, dels i samband med en akut attack och dels förebyggande behandling. Plaströr i trumhinnan kan minska tryckkänsla och förebygga yrselanfall. Balansträning mellan anfall är viktigt för att förbättra balans och känna större rörelsesäkerhet och kroppskontroll. Rädsla för obehaget vid yrsel kan begränsa rörelse och träning och resultera i ökade balansbesvär. Därför är balansträning i kombination med vägledning och samtalsstöd centralt. Hörapparat används för att mildra besvär av hörselnedsättningen men då hörseln svänger kraftigt under sjukdomen är hörapparatanpassning ofta svår. Hörsel- och tinnitusrehabilitering är en viktig del i behandlingen.

Det är viktigt att gå igenom livsstilsfaktorer för att nå en så stabil vardagssituation som det går. Personen kan behöva hjälp med att minska stress eftersom stress kan påverka yrselanfall. Samtalsstöd och inte minst att känna trygghet i en kontinuerlig vårdkontakt är centralt för denna patientgrupp.  

Funktionsnedsättning

Ménières sjukdom kan ge problem med hörseln och andra sinnesfunktioner. Det kan till exempel vara

  • svårt att upptäcka ljud
  • svårt att skilja mellan ljud
  • svårt att avgöra varifrån ett ljud kommer
  • svårt att urskilja tal
  • ljudöverkänslighet
  • yrsel
  • nedsatt känsla för kroppens position och balans, kommer ibland plötsligt
  • tinnitus.
Illamående och kräkningar kan förekomma vid yrselanfallen. Ménières sjukdom kan ge problem med psykiska funktioner. Det kan till exempel vara
  • sömnproblem
  • nedsatt psykisk uthållighet, orkeslöshet
  • uppmärksamhetsproblem
  • ångest, nedstämdhet
  • nedsatt auditiv perception, att känna igen och tolka ljudintryck.

Aktivitetsbegränsning

Har personen tillgång till hörhjälpmedel och en tillgänglighetsanpassad arbetsmiljö minskar aktivitetsbegränsning avseende hörselnedsättning och tinnitus vid Ménieres sjukdom. Problem att uppfatta tal och ansträngningen det medför kan ge svårigheter att lära och att använda kunskap. Det kan till exempel vara

  • svårt att följa med i en muntlig framställning
  • svårt att fokusera och behålla uppmärksamheten.
  Det kan även bli svårare att hantera stress och andra psykologiska krav. Problem att uppfatta tal vid Ménières sjukdom kan göra det svårt att kommunicera. Det kan till exempel vara
  • svårt att förstå det som sägs
  • svårt att konversera och att diskutera (starta, hålla igång och slutföra ett samtal eller en diskussion)
  • svårt att använda viss kommunikationsutrustning (t.ex. digitala möten, telefonsamtal).
Yrsel och balansproblem vid Ménières sjukdom kan ge svårigheter att förflytta sig. Det kan till exempel vara
  • svårt att förflytta sig mellan olika rum i en byggnad eller mellan platser utomhus
  • svårt att köra bil eller andra fordon.
Yrsel och balansproblem kan även göra det olämpligt att arbeta på hög höjd, exempelvis på byggställningar och stegar.

Information om rehabilitering

För person med yrselattacker och osäker balans kan anpassning behövas för att säkerställa att personen inte skadas i händelse av en plötslig obalans. Hörselnedsättning och tinnitus kan bestå efter att yrselanfallen minskat och kan innebära behov av tillgänglighetsanpassningar.

Följande anpassningar kan vara aktuellt:

 

  • Tillgång till vilrum i anslutning till arbetsplatsen kan underlätta att vistas på arbetsplatsen i händelse av akut yrsel.
  • Arbete hemifrån kan underlätta om det minskar stress och ökar flexibilitet för att kunna pausa arbetet vid yrsel.
  •  
  • Anpassat färdsätt till och från arbetsplatsen kan underlätta återgång i arbete.
  •  
  • Vid hörselnedsättning kan anpassning av arbetsplatsens ljudmiljö underlätta återgång till arbetet. Tekniska anpassningar med hörseltekniska hjälpmedel såsom kan underlätta återgång till arbete.
  • Skriftliga instruktioner och protokoll från arbetsplatsmöten och skriftliga nyhetsbrev från arbetsledare underlättar för personer med hörselnedsättning. 
  • Skrivtolkning kan underlätta kommunikation på möten för personer med grav hörselnedsättning på båda öronen. 
  • Förkortad arbetstid kan underlätta återgång till arbete.
  • Anpassning av arbetstider kan underlätta återgång till arbete.
  • Vid arbete som kräver god balansförmåga, exempelvis arbete på byggnadsställning, bör riskbedömning göras och vid behov byte av arbetsuppgifter.

 

Referenser