Vid lätt hörselnedsättning där personen har svårigheter att höra konversation och har andra associerade symtom på hörselnedsättning såsom ljudöverkänslighet och tinnitus görs i första hand en anpassning på arbetsplatsen.
Vid måttlig och svår hörselnedsättning som lett till stresstillstånd eller uttalad trötthet kan hel eller partiell sjukskrivning för återhämtning vara aktuell 1–3 månader och därefter gradvis återgång till arbete. I vissa fall kan längre tids partiell sjukskrivning bli aktuell om uttalade sekundära symtom av hörselnedsättning finns kvar. Rehabiliterande åtgärder sker parallellt och fortsätter efter återgång till arbete, ofta under flera år.
Vid måttlig och svår hörselnedsättning kan arbetsförmågan i vissa fall vara delvis eller helt permanent nedsatt.
Försäkringsmedicinsk information
Det finns en spännvidd för hur en given sjukdom, skada eller funktionsnedsättning påverkar olika individers arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning.
Även i arbeten där anpassningar gjorts för att förbättra ljudmiljön påverkas arbetsförmågan av den trötthet som kommer av att anstränga sig för att uppfatta information. Denna ansträngning ger en kognitiv belastning och personen behöver återhämtningstid. Pauser kan planeras in i arbetet.
Hörselnedsättning kan ge en kognitiv belastning även i normala sociala situationer när personen inte är på arbetet, vilket ger en konstant uttröttbarhet. Det är en anledning till att det ofta inte är en lösning att arbeta i helt tyst miljö utan personen kan trots det ha nedsatt arbetsförmåga, framför allt minskad uthållighet över tid. En långtgående anpassning av den befintliga arbetsplatsen kan ofta framgångsrikt förbättra arbetsförmågan.
Trots väl anpassat arbete och genomgången hörselrehabilitering finns risk att personen har permanent nedsatt arbetsförmåga, helt eller delvis. Ofta klarar personer med hörselnedsättning arbete på ett utmärkt sätt, men inte under en hel arbetsdag.
Symtom, prognos, behandling
Hörselnedsättning är en funktionsnedsättning som innebär att höra sämre eller inte alls på det ena örat eller på båda öronen. Hörselnedsättningen kan debutera i olika åldrar. Orsaken kan vara ärftlig, bullerbelastning, normalt åldrande eller en sjukdom som påverkar hörseln.
Symtom
Vanliga symtom vid hörselnedsättning är svårigheter att höra omgivningsljud och att urskilja tal. Särskilt svårt är det att uppfatta tal när omgivningen är bullrig som till exempel när många pratar samtidigt eller maskinbuller. Det kan vara svårt att höra från vilken riktning ljudet kommer. Det kan också kännas som att ha lock för ena eller båda öronen. Ett annat symtom kan vara trötthet och koncentrationssvårigheter då ansträngningen att lyssna är kognitivt belastande. Vid långvariga besvär med nedsatt hörsel kan tröttheten bli så uttalad att det blir ett utmattningstillstånd. Ork till arbetsförmåga, dagliga aktiviteter och umgänge även med familj kan vara kraftigt nedsatt. Personen kan klara att lyssna i god ljudmiljö med hörseltekniska hjälpmedel, men med ansträngning. Uthålligheten att lyssna är påverkad, så kallad lyssningsansträngning, vilket kan medföra trötthet, huvudvärk och nackvärk. Förmågan att lyssna i svårare situationer är än mer påverkad, till exempel vid samtidiga omgivningsljud eller om läppavläsning inte är möjlig.
Nedsatt hörsel uppträder ofta i kombination med tinnitus och ljudöverkänslighet och ibland beror hörselnedsättningen på en sjukdom såsom Ménières sjukdom, otoskleros eller kolesteatom.
Prognos
Om hörselnedsättningen beror på sjukdom eller skada som påverkar i trumhinnan eller hörselbenskedjan i mellanörat (ledningshinder) kan det vara möjligt att förbättra hörseln med en operation. Den vanligaste typen av hörselskada sitter i innerörat eller i hörselnerven (sensorineural hörselnedsättning) och är ett kroniskt tillstånd som inte självläker eller kan åtgärdas genom operation. Hörselnedsättning kan försämras med åren. Dessutom kan personens förmåga att kompensera för sin hörselnedsättning framför allt genom syn och kognitiva faktorer (koncentrera sig på tal och gissa sammanhanget) försämras under normalt åldrande.
Behandling
Hörselnedsättning behandlas vanligen med hörapparater och andra hörseltekniska hjälpmedel. Är hörselnedsättningen grav kan cochleaimplantat vara en behandling. Om hörselnedsättningen beror på en skada av trumhinnan eller fel i hörselbenskedjan i mellanörat (ledningshinder) kan operation vara en möjlighet för att förbättra hörseln.
Personen med hörselnedsättning tar del av rehabilitering där personen lär sig mer om sin funktionsnedsättning och strategier för att hantera vardagen trots hörselnedsättningen. Det innebär bland annat anpassningar i omgivningen för att minska buller och öka hörbarheten. Rehabiliteringen minskar risk för utmattning, ökar arbetsförmågan och främjar hälsan. Ofta finns ett livslångt behov av återkommande rehabiliteringsinsatser.
Funktionsnedsättning
En hörselnedsättning kan ge problem med flera sinnesfunktioner. Det kan till exempel vara
svårt att upptäcka ljud
svårt att skilja mellan ljud
svårt att avgöra varifrån ett ljud kommer
svårt att urskilja tal
ljudöverkänslighet
tinnitus
nedsatt känsla för kroppens position och balans.
Både hörselnedsättningen i sig och ansträngningen för att uppfatta information kan ge problem med psykiska funktioner. Det kan till exempel vara
nedsatt auditiv perception, att känna igen och tolka ljudintryck
problem med exekutiva funktioner, till exempel planering och beslutsfattande
social ångest, känsla av utanförskap, social isolering.
Problemen blir särskilt påtagliga i arbetsmiljöer med dåliga akustikförhållanden och mycket omgivningsljud (t.ex. där flera pratar samtidigt, ekon, ljud från maskiner, fläktar).
Aktivitetsbegränsning
Har personen tillgång till hörhjälpmedel och en tillgänglighetsanpassad arbetsmiljö minskar aktivitetsbegränsningen. Trots anpassningar i arbete i form av hörhjälpmedel, anpassade arbetsuppgifter och god ljudmiljö kan aktivitetsbegränsningar kvarstå.
Problem med att uppfatta tal kan göra det svårt att kommunicera. Det kan till exempel vara
svårt att förstå det som sägs
svårt att konversera och att diskutera (starta, hålla igång och slutföra ett samtal eller en diskussion)
svårt att använda viss kommunikationsutrustning (t.ex. digitala möten, telefonsamtal).
Svårigheterna blir särskilt påtagliga i arbetsmiljöer med mycket omgivningsljud (t.ex. där flera pratar samtidigt, ekon, ljud från maskiner, fläktar).
Problem med att uppfatta tal och ansträngningen det medför kan ge svårigheter att lära och att använda kunskap. Det kan till exempel vara
svårt att följa med i en muntlig framställning.
svårt att fokusera och behålla uppmärksamheten.
Det kan även bli svårare att hantera stress och andra psykologiska krav.
Problem med att uppfatta tal kan ge känslor av utanförskap och svårigheter att engagera sig i mellanmänskliga interaktioner och relationer. Det kan till exempel vara
svårt att behålla och hantera interaktioner med andra, exempelvis i samarbeten
svårt att ha kontakt med okända personer
svårt att skapa och behålla formella relationer, exempelvis med arbetsgivare, arbetskamrater, kunder.
Svårigheterna blir särskilt uttalade vid en samtidig synnedsättning som försvårar läppavläsning och att uppfatta icke-verbala meddelanden.
Information om rehabilitering
Personer med hörselnedsättning använder sina privata hörapparater på arbetet men ytterligare hörseltekniska hjälpmedel är ofta aktuella. Översyn av ljudmiljön på arbetsplatsen är viktigt och åtgärder kan vara att få ned bullernivå och öka hörbarheten genom att använda hörseltekniska hjälpmedel.
För att förbättra hörbarhet och minska bakgrundsljud kan följande anpassningar behövas:
Enskild arbetsplats med möjlighet att stänga dörr
Arbetstidsanpassning och möjlighet till pauser i arbetet
Anpassning av arbetsuppgifter, exempelvis att minska tid där personen arbetar i buller, kommunicerar i telefon, eller att personen har enskilda konsultationer snarare än i grupp
Placera bullrande maskiner i avgränsat rum med möjlighet att stänga dörr, stänga av bakgrundsmusik och på andra sätt göra arbetslokalen så tyst som möjligt
Informerade insatser till kollegor om att exempelvis prata en i taget vid möten, att vända sig mot personen när man pratar och att ha förståelse för att personen med hörselnedsättning har anpassad arbetsplats och eventuellt arbetstider
Adekvata hörselskydd vid behov, exempelvis i de fall personen arbetar i industribuller
Bullerdämpande material i arbetslokaler
Anpassning av teknik som främjar hörbarhet, exempelvis hörseltekniska hjälpmedel
Skriftliga instruktioner och protokoll från arbetsplatsmöten och skriftliga nyhetsbrev från arbetsledare underlättar för personer med hörselnedsättning
Skrivtolkning eller teckenspråkstolkning kan underlätta kommunikation på möten för personer med grav hörselnedsättning på båda öronen.