I samband med diagnostiseringen av sjukdomen kan behov av partiell sjukskrivning eller sjukskrivning på heltid finnas, i upp till några månader beroende på debutskovets allvarlighetsgrad. Vid sjukskrivning på heltid bör man eftersträva successiv återgång i arbete eller annan sysselsättning.
Vid skov av lättare svårighetsgrad kan behov av sjukskrivning finnas i upp till några månader. Oftast inledningsvis på heltid och därefter successiv återgång i arbete eller annan sysselsättning.
Vid skov av svårare svårighetsgrad kan behov av sjukskrivning finnas i upp till flera månader. Oftast inledningsvis på heltid och därefter successiv återgång i arbete eller annan sysselsättning.
Vid fatigue och kognitiva svårigheter oberoende av skov kan behov av återkommande sjukskrivning finnas i upp till flera månader. Oftast är partiell sjukskrivning att föredra men ibland behövs en kortare period på heltid med efterföljande successiv återgång i arbete eller annan sysselsättning.
Vid progressiv multipel skleros eller vid svårare symtom med kvarstående funktionsnedsättning kan behov av sjukskrivning finnas i upp till ett år eller längre. Överväg partiell sjukskrivning. I vissa fall är alla rehabiliteringsmöjligheter uttömda och arbetsförmågan varaktigt nedsatt.
Försäkringsmedicinsk information
Det finns en spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning.
Sjukdomen är kronisk och behovet av sjukskrivning kan uppstå vid olika tillfällen beroende på det enskilda sjukdomsförloppet och individens förutsättningar. Utöver den fysiska funktionsnedsättningen behöver associerade symtom som psykiska krisreaktioner, MS-fatigue och tidig kognitiv svikt vägas in vid sjukskrivning. Att få besked om en allvarlig sjukdom kan leda till emotionell svikt och kris och i vissa fall kan sjukskrivning behövas. Vissa behandlingar och deras biverkningar kan också kräva sjukskrivning. Arbete i sig ökar inte risken att försämras i sjukdomen.
Vid svåra funktionsnedsättningar, svår fatigue eller kognitiva nedsättningar kan återgång till arbete inte alltid uppnås. Alla rehabiliteringsmöjligheter kan i dessa fall vara uttömda och arbetsförmågan varaktigt nedsatt. Partiell sjukskrivning under längre perioder kan vara relevant för att utröna den slutgiltiga arbetsförmågan. Vid partiell sjukskrivning behöver individuell bedömning göras angående förläggning av arbetstid. Det kan ibland vara bättre med en ledig dag än förkortad arbetstid.
Vid återkommande infusionsbehandlingar och rehabiliteringsinsatser kan personen helt eller delvis behöva avstå från arbete för att förebygga försämring. Exempel på insatser: regelbunden fysioterapi, sammanhängande rehabiliteringsperiod eller kurser i fatique management. Läs mer på forsakringskassan.se om förebyggande sjukpenning.
Symtom, prognos, behandling
Multipel skleros (MS) är en kronisk inflammatorisk och neurodegenerativ sjukdom där immunsystemet av okänd anledning angriper den egna nervvävnaden. Det är en neurologisk sjukdom som innebär att områden i det centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) drabbas av återkommande inflammationer. Sjukdomen debuterar ofta mellan 20 och 40 års ålder.
Symtom
Olika områden av centrala nervsystemet påverkas under sjukdomens förlopp. Det är vanligt att patienten får flera av de här symtomen:
känselrubbningar
besvär med synen
svårigheter att gå och hålla balansen
koordinationsrubbningar
svaghet och stelhet i musklerna
nedsatt kontroll över urinblåsan och tarmen
nedstämdhet
smärta
störningar i koncentration, minne och tankeverksamhet
trötthet (MS-fatigue).
MS-relaterad fatigue är delvis oberoende av sjukdomens svårighetsgrad. Det finns två olika typer:
Fysisk fatigue är en trötthet i musklerna och en minskad uthållighet vid fysisk aktivitet. Det kan yttra sig som motorisk svaghet efter en stunds aktivitet, exempelvis i ett ben eller hand som inte vill lyda då man gått längre sträcka eller skrivit en längre stund. Fysisk fatigue kan kännas i hela kroppen som brist på fysisk energi efter en aktivitet. Det kan också upplevas som en ihållande känsla av trötthet i musklerna utan föregående fysisk ansträngning.
Mental eller kognitiv fatigue visar sig som en överväldigande trötthetskänsla med svårigheter att upprätthålla koncentrations- och uppmärksamhetsförmåga (hjärntrötthet). Kognitiv MS-fatigue uppkommer vid en lägre kognitiv stressnivå (som inte påverkar friska personer), ger mer ihållande trötthet och kognitiv påverkan, och tar längre tid att återhämta sig ifrån.
Personer med MS kan få tillfällig försämring (pseudoskov) som uppkommer efter ansträngning, vid ökad kroppstemperatur eller infektion. De ökade symtomen kan vara uttalade och medföra påtagliga fysiska och kognitiva begränsningar.
Prognos
Förloppet varierar mycket från person till person. Cirka 85–90 procent har perioder med övergående neurologiska symtom, så kallade skov, i början av sjukdomsförloppet. Besvären varar från några dagar till månader. Mellan skoven går symtomen tillbaka helt eller delvis. Hur ofta skoven kommer varierar från flera skov per år till att det kan dröja flera år mellan skoven. Efter ett flertal år med sjukdomen förekommer det att personen blir sämre även mellan skoven, så kallad sekundär progressiv MS. Uppkomsten av sekundär progressiv MS kan delvis påverkas med behandlingen.
För 10–15 procent av alla som drabbas av MS debuterar sjukdomen med långsamt tilltagande neurologiska symtom, utan skovvisa svängningar av besvären. Denna form av MS kallas primärprogressiv MS.
Utan behandling tar det i genomsnitt ca 15 år att utveckla en funktionsnedsättning som innebär att gånghjälpmedel behövs.
Vissa individer får ett mildare förlopp med diskreta eller inga funktionsnedsättningar efter många år med sjukdomen även utan behandling.
Behandling
MS är en kronisk sjukdom som inte kan botas. Behandlingen av MS inriktar sig framför allt på att förhindra uppkomsten av de skadliga inflammationerna med hjälp av specifika läkemedel, så kallade sjukdomsmodifierande behandlingar. Läkemedlen minskar antalet skov och hindar att förändringar i nervsystemet sprids. Svåra skov behandlas med höga doser av kortison.
Behandlingen inriktar sig också på medicinering och åtgärder för att lindra eller minska konsekvenserna av olika symtom och funktionsnedsättningar som kan följa med sjukdomen. Det kan handla om insatser dels för att förbättra och upprätthålla funktionsförmågan, dels för att minska aktivitetsbegränsningar och delaktighetsinskränkningar.
Rehabilitering vid MS behöver ses som en livslång process som ser olika ut för olika individer och beroende på i vilket sjukdomsstadium individen är. Det är viktigt med tillgång till information och utbildning om sjukdomen och dess konsekvenser, om mediciners verkningar och biverkningar, om hur olika symtom kan hanteras, samt om egenvård och vikten av goda levnadsvanor. (Läs mer i nationella riktlinjer vid multipel skleros och Parkinsons sjukdom).
Funktionsnedsättning
Hur MS påverkar kroppsfunktionen varierar stort.
MS kan ge problem med sinnesfunktioner. Exempel:
nedsatt synfunktion, dubbelseende
nedsatt känsel vid beröring
nedsatt känsla för kroppens och kroppsdelarnas inbördes läge.
Sjukdomen kan ge problem med rörelsesystemets funktioner. Exempel:
nedsatt kraft och minskad uthållighet i arm- och benmuskler
försämrad balans
förändrad muskelspänning, oftast ökad
nedsatt koordinationsförmåga (dystaxi)
förändrat gångmönster.
MS och kognitiv MS-fatigue kan ge problem med psykiska funktioner. Exempel:
uppmärksamhetsproblem
långsammare tankeprocesser och bearbetningshastighet, det vill säga att man behöver längre tid på sig att utföra aktiviteter
problem med exekutiva funktioner, till exempel planering och beslutsfattande
minnesproblem, såsom försämrad inkodning, framplockning och återgivning
Vid skov påverkas funktionen under olika lång tid och kan ge alla ovanstående symtom. Efter skovet kan man återhämta sig helt eller ha kvarstående funktionsnedsättningar. Vid primär och sekundär progressiv MS utvecklar ofta patienten omfattande funktionsnedsättningar och kan till exempel behöva olika typer av förflyttningshjälpmedel.
Aktivitetsbegränsning
MS kan ge aktivitetsbegränsning i varierande grad.
MS kan ge svårigheter att förflytta sig och att hantera föremål. Exempel:
svårt att gå, gå i trappor, krypa eller klättra
svårt att sitta eller stå under längre perioder
svårt att förflytta sig själv, till exempel från säng till stol utan att ändra kroppsställning
svårt att växla mellan sittande och stående, resa sig från sittande eller knästående
svårt att koordinera arm- och handrörelser, till exempel att flytta föremål eller hantera verktyg
svårt att utföra koordinerade hand- och fingerrörelser, till exempel att skriva för hand
svårt att lyfta och bära föremål.
MS och kognitiv MS-fatigue kan ge svårigheter att lära och att använda kunskap. Exempel:
svårt att fokusera och upprätthålla uppmärksamheten när personen utför uppgifter, arbeta i en miljö med många ljud- och synintryck
svårt att lösa problem
svårt att betrakta aktivt, följa med i pågående aktiviteter med synen
svårt att lära sig nya färdigheter.
MS kan ge svårigheter att hantera allmänna uppgifter och krav. Exempel:
svårt att utföra uppgifter i komplexa sammanhang
svårt att hantera stress och andra psykologiska krav, såsom att arbeta under tidspress.
Information om rehabilitering
En ergonomisk arbetsplatsbedömning för att se över behov av arbetsanpassning och arbetshjälpmedel kan vara lämplig. Det kan även vara aktuellt med en neuropsykologisk bedömning av kognitiva förmågor som underlag för bedömning av funktionspåverkan och behov av anpassning. Kontakt med företagshälsovården och anpassning av arbetsuppgifterna kan underlätta återgång i arbete. Exempel på anpassning kan vara flexibel arbetstid, möjlighet att arbeta hemifrån eller avskilt och ha tillgång till vilrum på arbetsplatsen. Samverkan mellan sjukskrivande läkare, Försäkringskassan och arbetsgivare rekommenderas.