Insomni

Senast uppdaterad:

Relaterade diagnoskoder (ICD–10–SE)

G47.0

Vägledning om sjukskrivning vid olika situationer

  • Vid insomni (insomningsstörningar och avkortad nattsömn) där arbetsbelastningen innefattar säkerhetsklassat arbete eller långa körsträckor kan behov av sjukskrivning föreligga. Partiell sjukskrivning kan övervägas.
  • Svår insomni (insomningsstörningar och avkortad nattsömn) kan medföra behov av längre sjukskrivning, ofta partiell.
  • Vid akut insomni (insomningsstörningar och avkortad nattsömn) rekommenderas sjukskrivning på heltid upp till 4 veckor.
  • Vid kronisk insomni (insomningsstörningar och avkortad nattsömn) rekommenderas långvarig sjukskrivning endast i undantagsfall.
  • Vid kronisk insomni med samsjuklighet depressiv episod eller recidiverande depression kan hel- eller deltidssjukskrivning behövas under 3-6 månader.

Försäkringsmedicinsk information

Det finns en spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning.

Stora individuella skillnader förekommer vilket skall beaktas. Beroende på yrke och utlösande faktor. Samtidigt behöver patienten hjälp med den utlösande faktorn.

Det kan föreligga särskilda behov att sjukskriva patienter med säkerhetsklassat yrke. Skiftarbete kan utlösa och förvärra insomni och bör därför undvikas.

I samråd med erfaren läkare tas eventuella beslut om längre sjukskrivning i särskilt svåra fall. Innan sådant beslut fattas rekommenderas kompetent sömnmedicinsk bedömning för eventuell utredning och terapioptimering. Psykiatrikontakt rekommenderas för behandling av eventuell psykiatrisk samsjuklighet.

Symtom, prognos, behandling

Insomni definieras som patientens subjektiva klagomål på otillräcklig sömntid och/eller dålig sömnkvalitet vilket leder till minskat välbefinnande och sämre funktionsförmåga. Tidskriterier för insomni är: 1. insomningstid mer än 30 minuter; 2. avbruten sömn med vakenhet överstigande 45 min eller fler än 5 uppvaknanden; 3. för tidigt uppvaknande med total sömntid mindre än 6 tim eller mindre än 80% av tidigare sömntid. Diagnosen insomni kräver dagtidssymtom såsom trötthet, minnes- och koncentrationsstörning, nedstämdhet, värk eller stelhetskänsla. Tillfällig insomni förekommer enstaka dagar. Insomni definieras som sömnstörning minst fyra veckor och termen kronisk används om sömnstörningen förelegat mer än sex månader. Det föreligger ofta en samsjuklighet där insomni är relaterat till psykiatriska och somatiska sjukdomstillstånd. Endast cirka 15% av insomnifall betraktas som så kallad primär insomni. Behandlingen syftar till att stärka patientens möjlighet till normal sömn med hjälp av kognitiv beteendeterapi (KBT), avslappningstekniker och/eller farmakoterapi. Insomnibesvär har en tendens att bli långvariga. Cirka 50 % av patienterna tillfrisknar. Behandling genomförs huvudsakligen inom primärvården. Vid terapiresistent och måttlig till svår insomni behövs ibland specialistvård framförallt när betydande samsjuklighet föreligger. Sömnmedicinsk utredning är meningsfull vid terapiresistent svår insomni, till exempel hos yngre och vid misstanke om annan sömnsjuklighet (snarkning, restless legs, dygnsrytmstörning).

Akut insomni avklingar vanligtvis inom några dagar, men kan kvarstå i upp till 3 veckor. Kronisk insomni läker sällan spontant. Definierade behandlingsåtgärder krävs och tillfrisknande kan ta veckor upp till flera månader beroende på åtgärd (till exempel 2 månader för KBT-behandling).

Funktionsnedsättning

Insomni medför bristande sömnmängd och sömnkvalitet, som kan leda till nedsatt koncentrationsförmåga. Tillståndet kan medföra nedsatt psykisk uthållighet, trötthet, nedstämdhet, känslosvängningar, samt problem med minnet. Även värk och muskelstelhet förekommer.

Aktivitetsbegränsning

Insomni kan medföra svårigheter att fokusera uppmärksamheten, hantera stress och psykologiska krav, samt att utföra arbetsuppgifter som innebär stillasittande och mindre fysiskt aktiva uppgifter (exempelvis deltagande i möten, övervakning, etc).

Information om rehabilitering

Omplacering på arbetsplatsen kan ingå i rehabiliteringen. KBT-inriktade åtgärder mot insomni är mycket betydelsefulla.

Referenser