Postinfektiöst tillstånd efter covid-19

U09.9

Covid-19 är en sjukdom som orsakas av viruset SARS-CoV-2 (severe acute respiratory syndrome coronavirus-2). Det är en smittsam sjukdom som drabbar andningsorganen och andra organsystem och som leder till respiratorisk, annan fysisk eller psykologisk dysfunktion hos patienter [1, 2]. Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd baseras på idag tillgänglig kunskap och kan komma att ändras allt efter vi lär oss mer om covid-19.

I beslutsstödet beskrivs kvarstående eller sena symtom efter att den akuta infektionen har läkt ut. Koden för postinfektiöst tillstånd efter covid-19 (U09.9) används som en tilläggskod då man vill beskriva aktuellt hälsotillstånds medicinska samband med genomgången covid-19-infektion, d.v.s. koden kan inte användas som huvuddiagnos. Koden för det aktuella hälsotillståndet anges som huvuddiagnos och U09.9 som bidiagnos. Koden används vid tillstånd som kvarstår eller uppstår efter att den akuta infektionen har läkt ut. För covid-19 (inkl. de patienter som fått intensivvård med respiratorbehandling), se beslutsstöd U07.1, U07.2.

Ett stort antal personer som smittats med SARS-CoV-2 har inte blivit formellt testade för covid-19 eller fått sjukhusvård. I början av pandemin var testkapaciteten inte tillgänglig för patienter som ursprungligen ansågs ha en mild infektion eftersom de endast behövde egenvård i hemmet och infektionen förväntades läka ut av sig själv [11]. Under den pågående pandemin har ett okänt antal patienter med initialt olika svårighetsgrad av covid-19, fått kvarstående eller sena symtom, s.k. postinfektiöst tillstånd efter covid-19 (förkortat postcovid). Symtom kan uppträda antingen omedelbart efter infektionen eller flera veckor senare. Symtomen kan även variera över tid. Det rör sig om symtom som kvarstår mycket längre än förväntat där vi inte vet om de är bestående eller inte. Patienter kan uppleva en kombination av symtom, som inkluderar respiratoriska, kardiovaskulära, neurologiska, dermatologiska och gastrointestinala symtom [12].

Symtom på postcovid är: uttalad trötthet, feber andnöd, andfåddhet, hosta, smak- och luktförlust, metallisk eller bitter smak, huvudvärk, tryck över bröstet, bröstsmärta, muskel- och ledvärk, muskelsvaghet, hjärtklappning, sårigt svalg, kognitiv svikt, s.k. hjärntrötthet, sömnproblem, koncentrations- och minnesproblem, yrsel, håravfall, hudutslag, värk mellan skulderbladen, förvirring, ögoninflammation, fysisk nedsättning, nedsatt rörlighet, perifer neuropati [11, 13-15]. Patienter som uppvisar symtom som till exempel hjärtklappning eller yrsel vid stående, kan behöva undersökas vidare för att utesluta postural ortostatiskt takykardisyndrom (POTS) eller andra former av autonom dysfunktion i nervsystemet [10].

Det är svårt att veta något om prognosen för postcovid. Hur länge symtomen kvarstår är ännu oklart, beroende på den begränsade evidens som finns om patienter med kvarstående symtom [12, 16, 17]. Ökad uttröttbarhet m.fl. symtom är vanliga efter ett flertal virusinfektioner och andra allvarliga infektionssjukdomar och där är kunskapsläget gott. Prognosen beträffande postinfektiös trötthet är god, även om återhämtningstiden kan variera från några veckor till många månader. Studier redovisar att en mindre andel patienter inte hade några symtom efter 2 – 3 månader [11, 18, 19], medan andra studier visar att symtom på postcovid kan förekomma 3 – 4 månader efter insjuknandet i covid-19 [11, 13-15]. Erfarenhetsmässigt finns det patienter som har kvar symptom även ett år efter insjuknandet

Patienter med kvarstående eller sena symtom efter covid-19, kan i vissa fall uppvisa avvikelser i lungorna enligt röntgenundersökning tre månader efter att de blivit utskrivna från sjukhuset [20] samt försämrad funktion i ett eller flera organ [13]. För patienter som har haft svår lunginflammation på grund av covid-19 kan det ta sex månader eller längre för att andningen ska återgå till det normala [14]. Cirka tre månader efter konstaterad covid-19-infektion kan ca hälften av patienterna fortfarande ha tre eller fler symtom [11, 19] varav ett fåtal kan få en ökning av antalet symtom, jämfört med antalet symtom under själva infektionen [11].

Det finns ännu ingen konsensus om vilken behandling som är mest effektiv mot postcovid och inom forskningen inväntas resultat från pågående kliniska studier [5]. Ingen studie om behandling av långvariga symtom vid covid-19 har kunnat identifieras vid tillfället då SBU:s rapport togs fram (publicerades 20201201) [21]. För omhändertagande av patienter med postcovid se Socialstyrelsens kunskapsstöd Postcovid – kvarstående eller sena symtom efter covid-19.

Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd baseras på idag tillgänglig kunskap och kan komma att ändras allt efter vi lär oss mer om postcovid. I dagsläget känner vi inte till fullo konsekvenserna av sjukdomen och det finns en osäkerhet om varaktighet av olika funktionsnedsättningar. Postcovid kan medföra funktionsnedsättningar i form av feber, andningsbesvär (andfåddhet, andnöd), tryck över bröstet, bröstsmärta, hjärtklappning samt nedsatt fysisk uthållighet. Patienten kan få muskelstelhet och nedsatt ledrörlighet, muskelkraft och sämre muskeluthållighet samt nedsatt kontroll och koordination av viljemässiga rörelser. Tillståndet kan ge yrsel, nedsättning av kroppens balansfunktion och nedsatt proprioception, d.v.s. nedsatt förnimmelse av kroppsställning (positionsuppfattning). Tillståndet kan även medföra huvudvärk, muskel- och ledvärk, illamående, förlust av lukt och smak, samt svårigheter att svälja. Tillståndet kan ge krypningar eller en brännande känsla, men även känselnedsättningar i form av domningar kan förekomma. Patienten kan få problem med psykiska funktioner såsom sämre sömn, koncentration och minne, mindre energi och påverkan på högre kognitiva funktioner (såsom abstraktion och organisering av tankar; tidsplanering, insikt och omdöme, begreppsbildning, kategorisering och kognitiv flexibilitet), perception och orienteringsförmåga. Tillståndet kan medföra att patienten får emotionella problem, ångest, depression och posttraumatisk stress syndrom (PTSD).

Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd baseras på idag tillgänglig kunskap och kan komma att ändras allt efter vi lär oss mer om postcovid. I dagsläget känner vi inte till fullo konsekvenserna av sjukdomen och det finns en osäkerhet om varaktighet av olika aktivitetsbegränsningar. Postcovid kan medföra svårigheter att ändra och bibehålla grundläggande kroppsställning (t.ex. att vara i upprätt läge kan ge hjärtklappning), gå (t.ex. på plan mark), gå i trappor, röra sig på olika sätt (krypa, klättra, springa, hoppa) samt att röra sig omkring på olika platser. Tillståndet kan medföra svårigheter med handens finmotorik, samt att lyfta och bära föremål. Även förmågan att vara förare av fordon kan påverkas. Postcovid kan medföra svårigheter att fokusera uppmärksamheten, lösa problem, fatta beslut, genomföra både enklare och mer omfattande arbetsuppgifter, genomföra daglig rutin samt hantera stress och psykologiska krav. Patienten kan få svårigheter att tala och konversera. Relationer och interaktioner med andra människor, även i arbetslivet, kan påverkas. Tröttheten kan medföra att dagliga aktiviteter begränsas samt påverka förmågan att utföra fysiskt tungt arbete.

Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd baseras på idag tillgänglig kunskap och kan komma att ändras allt efter vi lär oss mer om postcovid.

Patienter med postcovid kan ha många olika komplexa behov beroende på vilka organsystem som påverkats och vilka bestående symtom som sjukdomen orsakat, samt dess konsekvenser i form av aktivitetsbegränsningar. Av den anledningen måste rehabiliteringen anpassas till den specifika patientens behov [1]. Det är av stor vikt att ICF-perspektivet* tillämpas och att man utreder funktionsnedsättningar, aktivitets- och delaktighetsbegränsningar. Även omgivningsfaktorer och personliga faktorer behöver beaktas. I utredningen kan paramedicinsk kompetens vara till god hjälp. Det vanligaste problemet vid postcovid är uttalad trötthet och kognitiva nedsättningar som påverkar möjligheterna att komma tillbaka till normala aktiviteter, arbete eller annan sysselsättning. För patienter som har mental nedsättning i form av hjärntrötthet och uttröttbarhet behöver återgången i arbete eller annan sysselsättning ske succesivt med korta arbetspass. Rehabiliteringen för denna mycket heterogena grupp av patienter behöver inkludera insatser från flera olika professioner [2, 3].

För patienter med postcovid är det av största vikt att vården och arbetsgivaren tidigt har kontakt för att vid behov planera återgång i arbete. Tidiga kontakter med arbetsplatsen etableras, för att vid behov planera för en gradvis återgång i arbetet, arbetsanpassningar eller ändrade arbetsuppgifter efter sjukskrivningen. Vissa patienter kan behöva delta i rehabilitering som är individuellt anpassad och handledd av vården och omhändertagande i teamrehabilitering. En gemensam planering med olika aktörer exempelvis arbetsgivare, företagshälsovård, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och vården underlättar återgång i arbete eller annan sysselsättning. Se vidare Socialstyrelsens kunskapsstöd om rehabilitering i samband med covid-19:

• Rehabilitering i samband med covid-19 i slutenvården (nov 2020)

• Rehabilitering i samband med covid-19 i primärvården (nov 2020).

• International classification of functioning, disability and health

Externa källor

Information om Postinfektiöst tillstånd efter covid-19 hos Socialstyrelsen [1] Yang, L-L, Yang, T. Pulmonary rehabilitation for patients with coronavirus disease 2019 (COVID-19). Chronic Diseases and Translational Medicine. 2020; 6:79-86. [2] Demeco, A, Marotta, N, Barletta, M, Pino, I, Marinaro, C, Petraroli, A, et al. Rehabilitation of patients post-COVID-19 infection: a literature review. Journal of International Medical Research. 2020; 48(8):1-10. [3] WHO. Health topics Coronavirus. Hämtad från: https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019/question-and-answers-hub/q-a-detail/coronavirus-disease-covid-19 2020. [4] Cheng, A, Caruso, D, McDougall, C. Outpatient Management of COVID-19: Rapid Evidence Review. American Academy of Family Physicians. 2020. [5] Sagnelli, C, Celia, B, Monari, C, Cirillo, S, De Angelis, G, Bianco, A, et al. Management of SARS‐CoV‐2 pneumonia. J Med Virol 2020:1-12. [6] Sheleme, T, Bekele, F, Ayela, T. Clinical Presentation of Patients Infected with Coronavirus Disease 19: A Systematic Review. Infectious Diseases: Research and Treatment. 2020; 13:1-8. [7] Greenhalgh, T, Knight, M, A’Court, C, Buxton, M, Husain, L. Management of post-acute covid-19 in primary care. BMJ 2020;370:m3026. 2020a. [10] NICE. COVID-19 rapid guideline: managing the long-term effects of COVID-19 2020:NG188 [11] Goërtz, YMJ, Van Herck, M, Delbressine, JM, Vaes, AW, Meys, R, Machado, FVC, et al. Persistent symptoms 3 months after a SARS-CoV-2 infection: the post-COVID-19 syndrome? ERJ Open Res 2020; in press. 2020. [12] Kingstone, T, Taylor A.K., O'Donnell, CA, Atherton, H, Blane, DN, Chew-Graham, CA. Finding the 'right' GP: a qualitative study of the experiences of people with long-COVID. BJGP Open. 2020. [14] MORLEY, JE. COVID-19 – THE LONG ROAD TO RECOVERY. J Nutr Health Aging 2020; 24. [15] Vaes, AW, Machado, FVC, Meys, R, Delbressine, JM, Goertz, YMJ, Van Herck, M, et al. Care Dependency in Non-Hospitalized Patients with COVID-19. J Clin Med 2020, 9, 2946. 2020. [16] Candan, SA, Nuray Elibol, N, Abdullahi, A. Consideration of prevention and management of long-term consequences of post-acute respiratory distress syndrome in patients with COVID-19. Physiotherapy Theory and Practice. 2020. [17] Yelin, D, Wirtheim, E, Vetter, P, Andre C Kalil, Bruchfeld, J, Runold, M, et al. Long-term consequences of COVID-19: research needs. The Lancet Infectious Diseases. 2020; 20. [18] del Rio, C, Collins, LF, Malani, P. Long-term Health Consequences of COVID-19. JAMA. 2020; 324(17):1723-4. [19] Carfì, A, Bernabei, R, Landi, F. Persistent Symptoms in Patients After Acute COVID-19. JAMA. 2020; 324(6). [20] Zhao, Y-m, Shang, Y-m, Song, W-b, Lie, Q-q, Xiee, H, Xuf, Q-f, et al. Follow-up study of the pulmonary function and related physiological characteristics of COVID-19 survivors three months after recovery. EClinicalMedicine. 2020; 25.

Dokument

[8] Greenhalgh, T, Ladds, E, Knight, M, Ravindran, D. ‘Long Covid’: evidence, recommendations and priority research questions. Written evidence from the House of Lords’. 2020b. [9] The Royal Society. Long Covid: what is it, and what is needed? October 2020 DES7217 © The Royal Society. 2020. [13] NHS. After-care needs of inpatients recovering from COVID-19. Great Britain National Health Service 2020. [21] SBU. Långvariga symtom vid covid-19. Statens beredning för medicinskt och social utvärdering, publikation nr: 319. 2020. Rehabilitering i samband med covid-19 i slutenvården Rehabilitering i samband med covid-19 i primärvården