Ischemisk kranskärlsjukdom

Senast uppdaterad:

Relaterade diagnoskoder (ICD–10–SE)

I20, I21, I22, I23, I24, I25

Vägledning om sjukskrivning vid olika situationer

  • Vid komplikationer kan längre tids sjukskrivning behövas och i vissa fall, till exempel vid omfattande hjärtmuskelskada hos patient med fysiskt eller psykiskt krävande arbete, kan arbetsförmågan vara permanent nedsatt, helt eller delvis.
  • Vid stabil kranskärlssjukdom är arbetsförhållandena avgörande för bedömningen av arbetsförmåga. Fysiskt krävande arbeten liksom hög stressnivå kan leda till kärlkramp och det är ofta aktuellt att anpassa arbetet.

Försäkringsmedicinsk information

Det finns en spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning.

För vissa yrken (som pilot eller brandman) kan legala eller trafikmedicinska skäl finnas för att avstå från arbete under längre tid, även vid relativt lindriga tillstånd.

Vid stabil kranskärlssjukdom är arbetsförhållandena avgörande för bedömningen av arbetsförmåga. Fysiskt krävande arbeten liksom hög stressnivå kan leda till kärlkramp och det är ofta aktuellt att anpassa arbetet.

En tidigt insatt och väl fungerande hjärtrehabilitering med rökstopp, dietrådgiv-ning och fysisk träning är mycket viktig. Psykologkontakt kan behövas liksom tidig kontakt med arbetsgivare och företagshälsovård för att anpassa arbetssituationen. Tidigt insatta åtgärder mot oro och nedstämdhet är viktiga. Lång heltidssjukskrivning förbättrar inte prognosen och det finns inget hinder för att patienterna återgår i åtminstone deltidsarbete tidigt.

Sök efter orsaken (till exempel komplikation i form av hjärtsvikt, rytmrubbning, depression). Vissa patienter kan ha, helt eller delvis, permanent nedsatt arbetsförmåga.

Kranskärlssjukdom är en kronisk åkomma och åtgärder för att minska risken för akut återinsjuknande måste vidtas livet ut. En fast läkarkontakt med regelbundna kontroller är därför av stort värde. Vid återinsjuknande i hjärtinfarkt gäller samma riktlinjer för sjukskrivning som vid förstagångsinsjuknandet.

Symtom, prognos, behandling

Kranskärlssjukdom orsakas av åderförfettning och åderförkalkning av hjärtats kranskärl. Förträngningar i kärlen kan leda till kärlkramp (angina pectoris) på grund av syrebrist i hjärtmuskeln vid belastning. Bristningar i kärlens insida kan leda till att blodproppar (tromboser) plötsligt bildas inne i kärlen vilket kan orsaka akut kranskärlssjukdom (akut koronart syndrom) i form av instabil kärlkramp eller hjärtinfarkt. Sjukdomen behandlas med läkemedel både i akutskedet och långsiktigt samt med både akut och planerad så kallad kirurgisk revaskularisering i form av ballongvidgning (PCI) eller öppen kranskärlsoperation (CABG). Fysisk träning, rökstopp, kostförändring och stresshantering är också mycket viktiga delar i behandlingen. För personer under 60 år är risken för att dö inom ett år efter en hjärtinfarkt cirka 5 procent och den årliga risken för att insjukna i ny hjärtinfarkt är även den cirka 5 procent.

Funktionsnedsättning

Ischemisk kranskärlsjukdom kan medföra bröstsmärta, ibland med utstrålning till armar eller hals/underkäke. Tillståndet kan ge trötthet, nedsatt fysisk uthållighet, andfåddhet, dålig aptit och nedsatt muskeluthållighet.

Aktivitetsbegränsning

Ischemisk kranskärlsjukdom kan medföra svårigheter att hantera stress och andra psykologiska krav, att lyfta och bära föremål samt röra sig omkring på olika sätt (exempelvis att krypa, klättra, springa eller hoppa).

Information om rehabilitering

Fysiskt krävande arbeten liksom hög stressnivå kan leda till kärlkramp och det är ofta aktuellt att anpassa arbetet.

Referenser