Vid lindriga sammandragningar är arbetsförmågan vanligen inte nedsatt.
Vid medelsvår smärtintensitet, måttlig frekvens av sammandragningarna och vid måttlig till tung fysisk eller psykisk arbetsbelastning kan arbetsförmågan vara nedsatt. Överväg partiell sjukskrivning fram till förlossningen.
Vid smärtsamma återkommande sammandragningar, med eller utan cervixpåverkan kan arbetsförmågan vara helt nedsatt fram till förlossningen.
Vid smärtsamma återkommande sammandragningar och om den gravida under tidigare graviditeter haft sena missfall eller förtidsbörd, fått cerklage eller vid flerbörd (O30) kan arbetsförmågan vara helt nedsatt fram till förlossningen.
Försäkringsmedicinsk information
Det finns en spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning.
Det är viktigt att informera om det normala graviditetsförloppet med dess naturligt förekommande sammandragningar, kroppsliga förändringar och symtom. Besvär med förvärkar kan vara övergående, om det inte föreligger någon risk för förtidsbörd kan eventuell sjukskrivning upphöra. Överväg ersättning för resor till och från arbetet i stället för sjukpenning om den gravida kan arbeta men inte ta sig till arbetet på vanligt sätt.
Om förvärkar i kombination med flerbördsgraviditet (O30) eller andra riskfaktorer i anamnesen föreligger (till exempel tidigare förtidsbörd, missfall, operationer, cervixpåverkan, livmodershalsavlastande behandling, så kallat cerklage) krävs oftast sjukskrivning på heltid fram till förlossningen. Andra faktorer som ökar risken för förtidsbörd är återkommande urinvägs- och underlivsinfektioner eller kraftig övervikt.
Symtom, prognos, behandling
Sammandragningar vanligt vid graviditet och känns ofta från och med mitten av graviditeten. Hos de flesta är det inte ett tecken på förtidig förlossning och prognosen för den gravida och fostret är god. Sammandragningen kvarstår under någon till några minuter och kan återkomma flera gånger per dag och utlöses inte sällan av fysisk eller stressrelaterad belastning, samt infektioner. Till skillnad mot de vanligt förekommande sammandragningarna är förvärkar smärtsamma sammandragningar av livmodern som förekommer oftare och varar längre än de vanliga sammandragningarna. Vid hotande förtidsbörd börjar förlossningsarbetet innan fullgången tid, förtidsbörd definieras som förlossning mellan 22 + 0 och 36 + 6.
Besvär med förvärkar kan vara övergående under graviditeten. Förvärkar har en tendens att öka med multiparitet. En observation av förekomsten av smärtsamma sammandragningar (frekvens och duration) kan vara ett stöd i bedömningen satt i relation till arbetsuppgifter. Det kan vara svårt att bedöma när förvärkar är tecken på hotande förtidsbörd. Förutom anamnes (den gravidas egen beskrivning av sjukdomshistorien) kan en bedömning av livmoderhalsen, eventuellt med vaginalt ultraljud samt bedömning av om lokal infektion föreligger, ge vägledning vid riskbedömning. Risken för förtidsbörd ökar vid tidigare förtidsbörd, tidigare missfall och vid aktuell flerbörd (O30).
Urinvägs- och underlivsinfektioner under graviditeten behöver behandlas eftersom de kan öka risken för förtidsbörd. Vid symtom på för tidigt värkarbete eller för tidig vattenavgång finns olika behandlingar i syfte att förlänga tiden fram till förlossningen.
Funktionsnedsättning
Förvärkar kan ge nedsatt fysisk funktion i samband med sammandragningarna. Förvärkarna orsakar smärta och kan även ge problem med koncentration, oro och stresskänslighet.
Aktivitetsbegränsning
Den gravida kan ha svårigheter att gå, stå, sitta, att böja sig, utföra lyft, samt en känslighet för fysisk och psykisk belastning (exempelvis hög stressnivå, exponering för hot och våld). Tillståndet kan även ha en påverkan vid mellanmänskliga interaktioner och relationer.
Information om rehabilitering
Involvera arbetsgivaren för att diskutera anpassning av arbetsuppgifter.