Astma

Senast uppdaterad:

Relaterade diagnoskoder (ICD–10–SE)

J45, J46

Vägledning om sjukskrivning vid olika situationer

  • Vid astma eller akut svår astma med symtomförvärrande faktorer rekommenderas sjukskrivning upp till 1 vecka på heltid.

Försäkringsmedicinsk information

Det finns en spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning.

Vid akuta astmaanfall, infektioner eller försvårade symtom med behov av ny behandlingsstrategi kan arbetsförmågan tillfälligt vara nedsatt i upp till 1 vecka.

Hur framgångsrik behandlingen, rehabiliteringen och miljöanpassningen är avgör om en sjukskriven patient ska kunna återgå till sitt arbete. I fall där sjukskrivningar är vanliga eller blir oväntat långdragna är en fullständig astma- och allergiutredning viktig.

Förhållandet mellan astma och arbete samt arbetsmiljö måste i bedömas individuellt. Det kan bli aktuellt att anpassa eller byta arbetsförhållanden, arbetsuppgifter, arbetsplats eller arbetstiden till funktionsbegränsningen. Yrkesvägledning kan ev. vara lämpligt då sjukdomen kan utlösas eller förvärras av miljöfaktorer.

Symtom, prognos, behandling

Astma bör betraktas som en kronisk sjukdom. Svårighetsgraden varierar från lindrig till svår eller livshotande. Symtomen, som är andningsbesvär, hosta och ökad slembildning, kan vara allt från sporadiska till dagliga och är ofta beroende av miljöfaktorer.

Sjukdomen är ofta varierande i svårighetsgrad och spontana försämringar kan uppträda. Andra faktorer som alltid måste beaktas vid försämringar är allergen, rök, kemiska doftande ämnen, kall luft, fysisk ansträngning, luftvägsinfektion och stress. Astma behandlas med läkemedel samt genom att patienten undviker utlösande ämnen. Astma är som regel en kronisk sjukdom och full läkning och återställd funktion (som hos friska) går därför inte att räkna med. Behandlingsmöjligheterna är idag goda. Över-, under- eller feldiagnostik kan vara ett problem.

Funktionsnedsättning

Astma ger luftrörsbesvär som kan öka i frekvens och svårighetsgrad. Vid en välbehandlad, lättare form av astma är funktionsförmågan ofta i stort sett opåverkad. Patienter med astma har en ökad infektionskänslighet. I samband med anfall påverkas andningsfunktionerna och patienten kan få problem att andas, andas genom munnen och att hosta upp slem. Problemen med andningen kan även medföra påverkan på hjärt-kärlfunktioner och patienten kan uppleva en känsla av tryck över bröstet, att hjärtat slår oregelbundet eller känslan av att hålla på att kvävas. Tillståndet kan medföra nedsatt fysiskt uthållighet.

Aktivitetsbegränsning

Vid Astma under anfall är förmågan till fysisk aktivitet nedsatt under en kortare tid. Det kan innebära svårigheter att gå och att röra sig omkring på olika sätt (exempelvis att krypa, klättra, springa eller hoppa), samt att använda transportmedel. Tillståndet kan medföra svårigheter att hantera stress och andra psykologiska krav. Även möjligheterna att genomföra daglig rutin och hushållsarbete kan påverkas.