Uppföljning
Uppföljning är den tredje delen i hälso- och sjukvårdens process för sjukskrivning- och rehabilitering. I uppföljningen ingår att ta ställning till om mål och delmål är uppfyllda, och om planen kan fortsätta att gälla eller om den behöver revideras eller avslutas.
Uppföljning av sjukskrivnings- och rehabiliteringsplanen
Den behandlande läkaren har ansvaret för själva åtgärden sjukskrivning och förväntas även säkerställa sjukskrivningen och att sjukskrivnings- och rehabiliteringsplanen följs upp. Övriga professioner kan i samarbete med läkaren följa upp överenskomna delar i planen och följer alltid upp sina egna insatser. Verksamheten behöver ha goda rutiner för samarbete mellan olika professioner. Det är viktigt att alla, inklusive patienten, vet vem som ansvarar för vad.
Uppföljningen är en ny bedömning
När läkaren följer upp en sjukskrivning innebär det att göra en ny medicinsk och försäkringsmedicinsk bedömning. Syftet är att utvärdera om mål och delmål är uppnådda för patientens sjukskrivning, behandlings- och rehabiliteringsinsatser.
Utvärdera tillsammans med patienten
Ett personcentrerat förhållningssätt innebär att utvärdera sjukskrivningen och de genomförda insatserna tillsammans med patienten. Ta hänsyn till olika faktorer som kan påverka patientens situation utifrån ett helhetsperspektiv – enligt den biopsykosociala modellen. Att följa upp tillsammans med patienten ger en trygg och involverad patient.
När rehabiliteringen är på rätt väg och följer planeringen, kan insatserna fortsätta enligt plan. När resultatet inte är det förväntade, överväg och utred tänkbara orsaker ur ett helhetsperspektiv och revidera planen. När målen är uppnådda avslutas sjukskrivningen och sjukskrivnings- och rehabiliteringsplanen. Beskriv eventuella fortsatta åtgärder i en rehabiliteringsplan.
Läs mer om den biopsykosociala modellen på sidan om Försäkringsmedicinsk bedömning
Fokus vid uppföljning
Använd gärna dessa frågor som tankestöd vid uppföljningen:
- Är behandlingen eller rehabiliteringen rätt? Ger den förväntad effekt, eller behöver den justeras?
- Är den medicinska bedömningen färdig, eller behöver något utredas?
- Är arbetsförmågan efter en förnyad försäkringsmedicinsk bedömning fortsatt nedsatt? Finns det ytterligare behov av sjukskrivning?
- Är patienten delaktig i sjukskrivning, behandlingsinsatser, rehabiliteringsinsatser och eventuella koordineringsinsatser?
Fortsätta, revidera eller avsluta sjukskrivnings- och rehabiliteringsplanen
Fortsätt sjukskrivnings- och rehabiliteringsplanen
När rehabiliteringen är på rätt väg och följer planeringen, kan insatserna fortsätta enligt plan. Planen kan även innehålla en nedtrappning av sjukskrivningen.
Revidera sjukskrivnings- och rehabiliteringsplanen
När resultatet av uppföljningen visar att man inte har uppnått målen i sjukskrivnings- och rehabiliteringsplanen, behöver läkaren ta ställning till om målen kan nås med ytterligare insatser eller om de behöver anpassas. Revidering kan också behövas när patienten förbättrats, beroende på patientens behov.
Avsluta sjukskrivnings- och rehabiliteringsplanen
När målen är uppnådda och patienten kan återgå till arbete eller annan sysselsättning avslutas både sjukskrivningen och sjukskrivnings- och rehabiliteringsplanen. Beskriv eventuella fortsatta åtgärder i en rehabiliteringsplan.
Målet är en hållbar återgång till arbetet, där så är möjligt. Inför återgång till arbete är det viktigt att planeringen görs tillsammans med patienten.
Att tänka på vid nedtrappning av sjukskrivning
När sjukskrivningen ska avslutas kan följande förslag vara bra att tänka på för att underlätta återgång till arbete eller annan sysselsättning:
- Avsluta gärna med partiell sjukskrivning så att patienten kan gå tillbaka till arbetet successivt efter en längre tids sjukskrivning på heltid.
- Avsluta gärna sjukskrivningen mitt i veckan om patienten arbetar måndag till fredag. Detta bidrar till en mjukare återgång.
- Föreslå successiv upptrappning av arbetsuppgifternas svårighetsgrad för att underlätta nedtrappning av sjukskrivningen.
När arbetsförmågan är varaktigt nedsatt
Ibland är arbetsförmågan långvarigt eller varaktigt nedsatt. Då kan även andra ersättningar än sjukpenning vara aktuella, till exempel:
- Sjukersättning: En patient som är mellan 19 och 66 år och har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att patienten troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid, det vill säga har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga kan ansöka om sjukersättning på heltid eller deltid. Utlåtande för sjukersättning – Försäkringskassan.
- Aktivitetsersättning: En patient som är mellan 19 och 29 år och har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som gör att patienten inte kan arbeta heltid under minst ett år kan ansöka om aktivitetsersättning på heltid eller deltid. Utlåtande för aktivitetsersättning – Försäkringskassan.
Läs mer om aktivitets- och sjukersättning på Försäkringskassans webbplats
Vid varaktigt nedsatt arbetsförmåga kan målet med behandling och rehabilitering vara att bibehålla funktions- och aktivitetsförmågor, förhindra försämring och öka livskvaliteten.