Vid triggerfinger finns normalt inget behov av sjukskrivning.
Vid triggerfinger där arbetsbelastningen innefattar hög ensidig belastning av tumme eller fingrar kan behov av sjukskrivning finnas i upp till 3 veckor, partiell eller hel sjukskrivning beroende på arbetsuppgifter och aktuella besvär.
Efter operation av triggerfinger (senskideklyvning) kan behov av sjukskrivning finnas upp till 3 veckor. I vissa fall kan längre sjukskrivning behövas.
Vid de Quervains sjukdom kan behov av sjukskrivning finnas upp till 4 veckor, partiell eller hel sjukskrivning beroende på arbetsuppgifter och aktuella besvär.
Efter operation av de Quervains sjukdom (senskideklyvning) kan behov av sjukskrivning finnas upp till 6 veckor, partiell eller hel sjukskrivning beroende på arbetsuppgifter och aktuella besvär. Successiv upptrappning av arbetstiden kan vara lämpligt.
Försäkringsmedicinsk information
Det finns en spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning.
Vid bedömning av arbetsförmåga ska hänsyn tas till om tillståndet gäller dominant (höger för högerhänta, vänster för vänsterhänta) eller icke dominant sida, förutsatt att detta är relevant för det arbete som är aktuellt.
Symtom, prognos, behandling
Triggerfinger (tendinitis nodosa) är en degenerativ knuta (nodosa) på böjsenan till tumme eller finger som gör det svårt att röra fingret. Knuta (nodosa) på böjsenan till ett finger ger karaktäristiska symtom med upphakning och knäppning vid rörelser av fingret (triggerfinger). I svåra fall kan knutan helt blockera rörligheten i fingret, som då fastnar i böjt läge (låst nodosa).
De Quervains sjukdom (radial handledsstenosynovit) innebär inflammation i senskidan till tummens sträcksenor. De Quervains sjukdom ger förutom rörelseproblem, även smärta i handleden som strålar ut i tummen och lokal smärta och ömhet vid tumbasen.
Obehandlat kan tillstånden långsamt förvärras med ökad funktionsnedsättning som följd. Behandling med injektion av kortison eller operation är oftast framgångsrik, så att besvärsfrihet uppnås.
Behandlingen kan vara farmakologisk, arbetsterapeutisk/fysioterapeutisk och i vissa fall kirurgisk.
Farmakologisk behandling kan innefatta medicinering (anti-inflammatoriska tabletter) eller injektion av kortison runt knutan (vid triggerfinger) eller i senskidan (vid de Quervains sjukdom). Kortisoninjektion anses ge besvärsfrihet hos 50 % av fallen. Arbetsterapeutisk/ fysioterapeutisk behandling innefattar handträning och behandling med stödskenor (ortos) samt ergonomisk rådgivning om användning av handen. Kirurgisk behandling innefattar en mindre poliklinisk operation där senskidan vidgas (senskideklyvning).
Funktionsnedsättning
Triggerfinger och de Quervains sjukdom medför smärta och nedsatt rörlighet i tumme eller fingrar, som i vissa fall påverkar arbetsförmågan. Särskilt de Quervains sjukdom ger ibland svåra symtom vid belastning av tummen som är arbetshindrande.
Aktivitetsbegränsning
Triggerfinger kan medföra nedsatt finmotorik (exempelvis att plocka upp föremål med handen, gripa om och släppa föremål och hantera föremål). Förmågan att skriva på tangentbord eller skriva för hand kan påverkas vid uttalade besvär.
Vid de Quervains sjukdom är tummens funktion ibland starkt nedsatt vilket försvårar användning av verktyg och instrument (exempelvis frisörens sax eller trädgårdsmästarens sekatör) och att lyfta och bära föremål (exempelvis att flytta en pärm). Svårigheterna kan kvarstå en tid efter eventuell operation.
Information om rehabilitering
Ergonomisk arbetsplatsbedömning kan behövas för att ta ställning till behov av anpassning av arbetet och arbetshjälpmedel. Se över arbetssituationen särskilt med hänsyn till ensidig belastning av tummen vid de Quervains sjukdom.