Vid lindrig reumatoid artrit där arbetsbelastningen innefattar fysiskt mindre krävande arbete kan arbetsförmågan vara nedsatt upp till 6 veckor på heltid eller partiellt.
Vid lindrig reumatoid artrit där arbetsbelastningen innefattar fysiskt krävande arbete kan arbetsförmågan vara nedsatt upp till 3 månader på heltid, följt av partiell sjukskrivning upp till 3 månader.
Vid medelsvår reumatoid artrit där arbetsbelastningen innefattar fysiskt mindre krävande arbete kan arbetsförmågan vara nedsatt upp till 3 månader på heltid eller partiellt, följt av partiell sjukskrivning upp till 3 månader.
Vid medelsvår reumatoid artrit där arbetsbelastningen innefattar fysiskt krävande arbete kan arbetsförmågan vara nedsatt upp till 3 månader på heltid eller partiellt, följt av partiell sjukskrivning upp till 3 månader.
Vid svår reumatoid artrit där arbetsbelastningen innefattar fysiskt mindre krävande arbete kan arbetsförmågan vara nedsatt upp till 3 månader på heltid eller partiellt, följt av partiell sjukskrivning upp till 3 månader.
Vid svår reumatoid artrit där arbetsbelastningen innefattar fysiskt krävande arbete kan arbetsförmågan vara nedsatt helt eller partiellt ofta i mer än 3 månader, ibland upp till 6 månader.
Försäkringsmedicinsk information
Det finns en spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning.
Med dagens tidiga diagnostik följt av tidig, aktiv och effektiv läkemedelsbehandling och rehabilitering har möjligheterna för personer med RA att bibehålla och återfå arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter klart förbättrats. Patienten behöver ofta bli sjukskriven i början av sjukdomen eller vid skov, i väntan på effekt av påbörjad eller förändrad medicinering. Ofta kan partiell sjukskrivning vara ett alternativ. Patienterna kontrolleras regelbundet och behandlingseffekten utvärderas kontinuerligt. Det kan bli aktuellt med en ortopedisk bedömning om patienten behöver operation. Samsjuklighet kan förekomma (exempelvis depression) och om dessa tillstånd påverkar funktion och aktivitetsförmåga ska de vägas in.
Symtom, prognos, behandling
Reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom som kan drabba också andra organ i kroppen som hjärtat, lungorna och perifera nerver. Typiska symtom är ledsmärtor och stelhet i händer och fötter, men även i större leder. Trötthet och sjukdomskänsla är vanligt. Den inflammatoriska processen i ledkapseln och ledvätskan angriper ofta lederna och brosket.
Behandlingen är farmakologisk (läkemedel – inflammationsdämpande, symtomlindrande och sjukdomsmodifierande), fysioterapeutisk och i vissa fall kirurgisk. Även information och patientundervisning är viktiga delar av behandlingen. Ledsmärta, stelhet och trötthet, men även rädsla, oro och kognitiv påverkan inverkar. Företagshälsovården och/eller arbetsgivare och Försäkringskassan bör kopplas in tidigt. Sjukdomen går ofta i skov och någon förväntad utläkningstid finns inte, men sjukdomsaktiviteten kan under långa perioder vara låg (se vidare Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar – Reumatoid artrit, axial spondylartrit, psoriasisartrit, artros och osteoporos. Stöd för styrning och ledning, Remissversion, 2020).
Funktionsnedsättning
Reumatoid artrit medför smärta, svullnad och nedsatt ledstabilitet och rörlighet i en eller flera leder, exempelvis händer och fötter, men även i kroppens större leder. Tillståndet kan ge nedsatt muskelkraft och muskeluthållighet, samt muskelstelhet i ledernas kringliggande muskulatur, samt påverkan på gångmönstret. Andra problem som tillståndet kan medföra är nedsatt psykisk uthållighet och energi, trötthet, sömnproblem och emotionella problem, samt nedsatt fysisk uthållighet. Patienten kan få problem att inta föda.
Aktivitetsbegränsning
Reumatoid artrit kan medföra svårigheter att både ändra och bibehålla kroppsställning (exempelvis att sitta, stå under längre stunder eller att ändra läge mellan sittande och stående). Tillståndet kan ge svårigheter att gå och gå i trappor. Det innebär också svårigheter att röra sig på olika sätt (exempelvis att krypa, klättra, springa eller hoppa), att röra sig omkring på olika platser samt att förflytta sig med utrustning. Finmotoriken, exempelvis greppförmågan kan bli nedsatt i händerna. Patienten kan få svårigheter att lyfta och bära föremål från en plats till en annan och att använda armar och händer. Förmågan att skriva på tangentbord eller skriva för hand kan påverkas.
Tröttheten kan begränsa uthålligheten i aktiviteter, medföra svårigheter att hantera sin egen aktivitetsnivå, samt att planera och fullfölja dagliga rutiner. Tillståndet kan medföra svårigheter att vara förare och att använda transportmedel (exempelvis att komma upp på en cykel, gå i och ur en bil, kliva upp i kollektivtrafik).
Information om rehabilitering
För att möjliggöra att patienter med reumatoid artrit kan vara kvar i arbetet på heltid eller deltid, eller för att främja en tidig arbetsåtergång efter sjukskrivning är det av största vikt att vården tidigt har kontakt med arbetsgivaren. Tidiga kontakter med arbetsplatsen etableras, för att vid behov göra arbetsplatsanpassningar eller diskutera ändrade arbetsuppgifter som möjliggör att patienten kan vara kvar i arbete eller återgå i arbete efter sjukskrivning. Vården behöver tidigt samverka med arbetsgivare, företagshälsovård, Arbetsförmedlingen/coachingteam och Försäkringskassan. Ett lagom rörligt arbete utan belastning för lederna och med möjlighet att ofta ändra arbetsställning är idealt. Vissa patienter kan behöva regelbunden daglig träning som är individuellt anpassad och handledd av vården, rehabilitering och omhändertagande i teamrehabilitering.