Vid akut giktanfall kan sjukskrivning upp till 2 veckor på heltid behövas. Successiv återgång i arbete och anpassning av arbetsuppgifter kan därefter vara aktuellt.
Vid kronisk giktartrit (gikt i lederna) rekommenderas sjukskrivning upp till 6 veckor och sedan successiv återgång i arbete. Anpassning av arbetet behöver övervägas.
Vid tätt återkommande giktanfall rekommenderas sjukskrivning upp till 6 veckor och sedan successiv återgång i arbete.
Vid giktsjukdom med kronisk tofibildning kan anpassning av arbetsuppgifter, partiell sjukskrivning eller längre sjukskrivning på heltid behövas beroende på funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar kopplade till arbete.
Vid giktsjukdom med komplikationer från inre organ kan anpassning av arbetsuppgifter, partiell sjukskrivning eller längre sjukskrivning på heltid behövas beroende på funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar kopplade till arbete.
Vid långvarig svår giktsjukdom med bestående funktionsnedsättningar kan byte av arbete behöva övervägas.
Försäkringsmedicinsk information
Det finns en spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning.
Arbetsförmågan kan vara nedsatt i alla former av arbeten på grund av behovet av avlastning av drabbade leder tillsammans med att smärtorna ofta är intensiva vid ett akut giktanfall. Successiv återgång i arbete kan därefter vara möjlig även om svullnaden och smärtan inte helt har läkt.
Mellan skov kan arbetsförmåga finnas i vissa fall.
Vid kroniska besvär med sårbildning på till exempel händerna är exempelvis arbete i våta miljöer, livsmedelsarbete och vårdarbete med patientkontakt inte lämpligt. Anpassning av arbete kan vara aktuellt och arbetsbyte kan behöva övervägas.
Symtom, prognos, behandling
Gikt orsakas av att uratkristaller (salter av urinsyra) fälls ut och orsakar ledinflammation. Symtomen är vid akut gikt plötsligt påkommande smärtor i en eller flera svullna, smärtande och värmeökade leder. Smärtan kan vara kraftig och leda till svårigheter att belasta och använda den engagerade leden. Ett akut giktanfall brukar klinga av inom 1-2 veckor och drabbade leder återfår oftast normal funktion. Dock är det vanligt med återkommande anfall. Långvarig gikt innebär bland annat kroniska ledinflammationer (giktartrit), men utfällningar med kristaller under huden, så kallad tofi, är ingen ovanlighet och förekommer också i yrkesverksam ålder.
Behandlingen av akut gikt är avlastning av drabbade leder samt smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel. Behandlingen vid långvarig gikt innefattar såväl inflammationshämmande och smärtstillande läkemedel liksom urinsyrasänkande behandling och ibland i svåra fall (med engagemang av flera leder och/eller samtidiga utfällningar av gikt i form av smärtande tofi i huden) mera specifik specialistbehandling med olika läkemedel. Personer med gikt kan också själva tänka på att minska alkoholintag och öka sin fysiska aktivitetsnivå och i vissa fall kan förändring av kosten vara av värde.
Giktsjukdomen kan i vissa fall också påverka inre organ som njurar samt hjärta och blodkärl genom blodtrycksförhöjning m.m. Detta kräver i många fall särskild behandling och uppföljning.
Funktionsnedsättning
Vid akuta giktanfall kan smärtintensiteten vara mycket hög i den drabbade leden. Sömnstörningar är vanligt på grund av smärta. Svår smärta kan vid akut gikt även påverka den psykiska energin. Vid upprepade giktanfall eller vid kroniska giktbesvär kan ledfunktionen med tiden försämras och vid mer långvariga tillstånd kan personerna ha ledvärk som påverkar rörelse- och koncentrationsförmågan. Kroniska artriter ger problem med rörlighet främst i handens eller fotens leder. Tofi kan i form av kraftigt ömmande knutor i händerna försvåra handgrepp och vid lokalisation under fotsulorna påverka gångmönstret. De kan också leda till långvariga sårbildningar som kräver omläggningar och skydd. Giktsjukdomen kan i vissa fall också påverka inre organ och detta kan i vissa svåra fall ge funktionsnedsättningar såsom sämre fysisk kapacitet eller nedsatt viktuppehållande funktion beroende på vilka organ som är drabbade. Påverkan på njurarna kan ge nedsatt funktioner gällande vatten-, mineral- och elektrolytbalans.
Aktivitetsbegränsning
Gikt som drabbar fotens leder kan medföra svårigheter att bibehålla en kroppsställning såsom att stå, att gå och gå i trappor. Tillståndet kan även medföra svårigheter att röra sig omkring på olika sätt (att krypa, klättra, springa eller hoppa). Personen kan behöva avlastning i form av gånghjälpmedel. Om händer och fingrar drabbats påverkar det finmotoriken (exempel nedsatt greppförmåga) och att personen får svårigheter att lyfta och bära föremål från en plats till en annan. Förmågan att skriva på tangentbord eller skriva för hand kan påverkas vid uttalade besvär. Tillståndet kan även medföra svårigheter att fokusera uppmärksamheten. Vid tofibildning på utsatta ställen som armbågar, händer/fingrar samt tår/fötter kan man få betydande aktivitetsbegränsningar relaterade till ömhet och sårbildning beroende på vilka kroppsdelar som drabbas. Detta kan omöjliggöra arbete i våta miljöer och miljöer med höga hygienkrav såsom arbete med livsmedel eller i patientnära arbete i hälso- och sjukvården. Gikt kan även medföra svårigheter att laga mat, utföra hushållsarbete och ta hand om hemmets föremål.
Information om rehabilitering
Smärtanalys och multimodal rehabilitering kan vara effektivt vid gikt. Kontakt med fysioterapeut och arbetsterapeut bör initieras för funktionsbedömning och utprovning av lämpliga hjälpmedel.
Vid akuta besvär kan arbetsuppgifter behöva anpassas tillfälligt och vid kroniska besvär kan arbetsuppgifter behöva anpassas permanent. Arbetsbyte kan även behöva övervägas.